De flesta arbetsgivare behöver inte bara ha en teknisk beredskap för pendling, det behövs också ett anpassat ledarskap.
Att inte ta sig till jobbet är besvärligt och stressande. Än värre är att sitta fast eller hamna i långa väntetider på väg till eller från jobbet. Välkommen till en pendlares dilemma. Ska jag chansa på att det går att ta sig fram, eller hitta annan lösning?
Hur många pendlare inleder morgonen efter väckarklockans signal med att snabbt kolla läget för tågen? Gissningsvis de allra flesta. Tidig förvarning ger bättre chanser att hantera läget. Många är luttrade och det med rätta. Den som drabbas ofta har en beredskap för vad som kan göras, och det måste också arbetsgivarna ha. När värdefull kompetens bor på annan ort, vare sig vi talar om Nyköping eller Stockholm, då behövs en plan B – när tågen inte går.
En del tågproblem är svåra att motverka. Olyckor är vad det är, som det som lamslog tågtrafiken och Mälartågen på måndagen. Annat är sådant som skulle kunna gå att motverka mer effektivt med bättre underhåll av infrastruktur eller personalförsörjning i kollektivtrafiken.
Vi pratar mycket om hur inställda tåg, sena tåg och försenade tåg slår mot pendlarlivet, den pendlande medarbetaren. Ju mer strul det är på tågsidan desto mer komplicerat blir livspusslet. Alla förstår nog det.
Däremot talar vi inte lika ofta om hur det påverkar arbetsplatser. Företag, myndigheter och andra som väntar på sin personal behöver ha lösningar på vad som kan göras och ska göras när tåget inte går. Alla pendlare har inte snabb tillgång till en egen bil för att kompensera för osäkerheter i kollektivtrafiken.
Beredskap för det som inte fungerar har en kostnad, men det är också nyttigt. På så vis var pandemiårens begränsningar en förberedande process. Då gällde det snabbt som ögat att få verksamheter att fungera med personal på distans, där detta var möjligt. På många arbetsplatser etablerades också system för detta. Det möjliga blev större. Vi kan säga att det gjorde arbetslivet mer flexibelt.
En del jobb kräver att man är på arbetsplatsen rent fysiskt, men sannerligen inte alla. De flesta arbetsgivare behöver inte bara ha en teknisk beredskap för pendling, det behövs också ett anpassat ledarskap. Chefer och arbetsledare behöver kunna hantera lägen där alla inte är på plats utan att tappa fattningen eller fastna i missriktade kontrollbehov. När jobben förändras behöver ledarskapet göra det också. Det är också en konkurrensfördel i kampen om att hitta rätt kompetens.
Detta är självklart lättare för kontorsjobb och liknande tjänstemannayrken. Att ha en plan för vilka delar av verksamheten som kan hanteras, ledas och förbättras via distansjobb är däremot ett måste för arbetsgivare i dag.
Även om tågen står till behöver inte jobbet göra det.