– Jag tycker att den här förändringen är väldigt bra och positiv för SSAB. Det innebär att man satsar väldigt mycket pengar på SSAB i Oxelösund. Det innebär att vi kommer att ha mycket arbetstillfällen lång tid framöver, säger Era Kapilashrami. 

Ett 70-tal personer kom på företagslunchen den 16 oktober på Charlies i Oxelösund där kommunens näringslivsansvarige Hans Rainer intervjuade SSAB:s nya platschef Era Kapilashrami. Hon är sedan den 1 september platschef för SSAB i Oxelösund som med sina 2 000 anställda är regionens största privata arbetsgivare. 

Företaget står inför ett stort förändringsarbete där målet är att uppnå en fossilfri ståltillverkning. Hans Rainer undrade hur Era som platschef hanterar den oro som kan uppstå bland medarbetare i samband med stora förändringar. 

Artikelbild

| Catharina Fredriksson (S), ordförande kommunstyrelsen Oxelösund.

– Mycket är att lyssna in folk. Du möter folks oro och förklarar så att folk förstår vad som händer och varför vi gör de här grejerna. Jag tror mycket på inkludering, diskussioner och att faktiskt bemöta folks oro, säger Era. 

Era Kapilashrami är född och uppvuxen i Stockholm. För närvarande bor hon på Ekerö. Hon har pendlat till jobbet på SSAB sedan hon började där som processingenjör 2005. 

– Jag är en van pendlare. Jag har en timme och en kvart i bilen vilket gör att jag kan bearbeta det som har hänt under dagen och förbereda mig. När jag kommer hem kan jag lämna jobbet och vara med familjen. 

– Jag är mycket med mina två barn, 8 och 10 år. Jag gillar att resa mycket. Jag läser väldigt mycket. Jag tycker att mitt arbete är fantastiskt kul så jag ser det faktiskt lite som fritid också. 

Företagsluncherna arrangeras av Oxelösunds kommun cirka åtta gånger per år. Målgruppen är företagare i främst Oxelösund, men företagen i Nyköping bjuds också in. Deltagarna på företagslunchen den 16 oktober fick välja med att äta pyttipanna eller ångad kolja medan de lyssnade på Hans Rainers intervju med Era Kapilashrami. 

Era fick bland annat berätta om företagets övergång från klassisk masugnsteknologi till elektrougnar. Hon sa att företaget behöver få ett miljötillstånd av länsstyrelsen innan det kan sätta spaden i jorden. Företaget kommer att behöva mycket el som ska tillföras fabriken via den nya ledning som Vattenfall ska dra från stamnätet. Dessutom behöver den nya naturgasterminalen byggas i Oxelösunds hamn. 

– 2024 är det sagt att vi ska ha den nya produktionen på plats så det är ganska tajt om tid.  

Hon fick även berätta om SSAB:s långsiktiga satsning på projektet Hybrit som syftar till att ersätta kol och koks som traditionellt används vid ståltillverkning med vätgas. Era bedömer att den verksamheten kan komma igång i stor volym någonstans kring 2040. Verksamheten kommer att förbruka väldigt mycket el. Era bekräftade att SSAB kommer att stå för en tiondel av Sveriges elförbrukning när omställningen till elektrougnar och Hybrit är klar. 

– Vi har en bra och fossilfri el här. Det är bra att vi kan använda den. 

Era berättade att SSAB anlitar många lokala entreprenörer. 

– Exempelvis nu har vi ett underhållsstopp. Där har vi tagit in någonstans 450-500 entreprenörer som kommer in och jobbar. Man ser kön in till SSAB. 

På företagslunchen intervjuade Hans Rainer även kommunstyrelsens ordförande Catharina Fredriksson (S). Hon kommenterade Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet där Oxelösund i har klättrat sex placeringar till plats 154. Ett område som kommunen har förbättrat sig på är upphandlingar. Som exempel på kommunens förbättringsarbete nämnde hon den dialogträff som Oxelösund och Nyköping arrangerade på Stjärnholm i oktober. Vid mötet träffade politiker och tjänstemän företag och leverantörer. Oxelösund och Nyköping upphandlar varje år varor och tjänster till ett värde av två miljarder kronor. 

I Svenskt Näringslivs ranking fick Oxelösund dock lägre betyg när det gäller tjänstemän och politikers attityder till företagarna. 

– Där behöver vi er hjälp med att fundera på vad kan vi göra för att det ska förbättras. Det är någonting som vi gärna vill få era synpunkter kring. Sedan behöver vi arbeta med företagandet i skolan för att få en ännu bättre verksamhet i skolan när det gäller entreprenörskap och företagande, säger Catharina Fredriksson.