Så mycket hänger på vad SSAB kan ställa om

Ska Sverige bli fossilfritt har varken SSAB eller LKAB råd att misslyckas med omställningen.

Oxelösund 17 augusti 2021 05:04
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I förra veckan kom IPCC:s rapport om klimathot och klimatpåverkan. Det var ingen upplyftande läsning. Men utan hopp blir kraften i arbetet för att motverka de svåra och omfattande klimatförändringarna betydligt svagare. Därför behöver vi se möjligheterna med grön, fossilfri och helst förnyelsebar teknik, utveckling och framsteg som en prioriterad sektor. 

Hur vi ställer om som privatpersoner för att begränsa de klimatpåverkande utsläppen spelar roll. Tro inget annat. Ännu större roll sett till utgångsläget spelar den svenska industrin. Tunga industrier stod för 40 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp 2019. Det är en rejäl andel – och om dessa utsläpp kan minska utan att föröda utveckling, jobb och samhällsekonomi är mycket vunnet, samhälleligt och mänskligt. IPCC-rapporten gör den förändringen om möjligt än mer angelägen. När kommersiella krafter leder utvecklingen kan det få snabba globala effekter.

 

Ståltillverkaren SSAB, som bland annat är den största privata arbetsgivaren i vår region, stod för 14 procent av de totala svenska koldioxidutsläppen 2019. Det är den största andelen för ett enskilt bolag. Som fjärde största utsläppare finns det statliga gruvbolaget LKAB, vars verksamhet i mycket hänger ihop med SSAB:s. LKAB, alltså staten, är ju dessutom största aktieägare i SSAB. Den här sektorn har stor potential att göra rejäl skillnad i arbetet för ett samhälle som bärs av fossilfria krafter. 

Cementtillverkaren Cementa, vars verksamhet har hamnat i starkt nyhetsfokus på sistone med en tillståndsprocess på Gotland som hotar hela produktionen, samt oljeraffineringsbolaget Preem finns också på topplistan över företag med stora utsläpp nationellt sett. Till detta ska sägas att branscher med stora utsläpp i stort tar problemen på allvar. Bland annat genom färdplaner i samverkan med Fossilfritt Sverige. Men förändringar tar tid – och många gånger krävs viktig teknikutveckling för att nå de utsläppsmål som behövs.

 

För SSAB:s del är målet om en fossilfri stålproduktion ett jättejobb. Bolaget har åtagit sig att minska utsläppen till 2032 med 35 procent. Uppmärksamheten för det så kallade Hybritprojektet, där SSAB, LKAB och statliga Vattenfall samverkar, har också varit stor. Lyckas detta minskar Sveriges totala utsläpp av växthusgaser med tio procent och Finlands med sju procent. Förändringarna kan också leda till klimatvinster på fler sätt – teknikutveckling öppnar ibland fler dörrar än bara den som man syftade till att öppna. 

Det finns skäl också att i sammanhanget uppmärksamma lovande resultat från ett stort vätgasprojekt i Hofors, där bolaget Ovako ser möjligheter att halvera utsläppen från värmning av stål inför valsning, en teknikrevolution i sig. En ljusglimt här, en ljusglimt där – det spelar roll.

 

I stora förändringsprocesser ingår många tungt vägande delar. En sådan är energiförsörjningen för de anläggningar som ska ingå i den fossilfria produktionen. Inte minst handlar det om SSAB i Oxelösund – och de kraftledningar som måste till. Här har industrin och staten, som är delägare och beslutsmakt i ett, ett stort ansvar att agera klokt. Utbyggnad av kraftledningar kliver rakt in i många enskilda mark- och skogsägares egendom och försörjning. Ska utbyggnaden vara funktionell måste lyhördheten också vara stor för de berördas argument, om hur och var ledningarna bäst dras. Säg inte nej till markledningar, bejaka så långt det går. En framgångsrik lösning i Sörmland för inblandade parter kan tjäna som vettig mall på fler platser i landet. För det kommer att behövas.

En fossilfri produktion i Oxelösund kommer också att ha ett omfattande behov av biogas, för att undvika ett beroende av naturgas i nya produktionen. Det är ännu en viktig del i omställningen och ställer höga krav på biogasmarknadens produktionsförmåga. 

 

Varken SSAB eller LKAB har råd att misslyckas och bli kvar i det gamla, konkurrensen är global också i jakten på det hållbara. Starka och modiga industriföretag ser chansen att göra stor skillnad, utan att ge upp goda affärer. Det handlar inte bara om att tjäna sitt kommersiella egenintresse, utan också om att förstå hur en egen nödvändig omställning ska följa det omkringliggande samhällets behov och mål, exempelvis för elförsörjningen. För företagandet, jobben och samhället i stort innebär klimatomställningen stora omvälvningar, men det är ett livsviktigt uppdrag. 


Ämnen du kan följa