Utan rymdsystemen hade jorden slocknat

Säkerhetspolitiken följer med ut i rymden.

Ledare 22 november 2021 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Människan har sedan urminnes tider tittat upp mot himlavalven. Rymdens mysterium har länge väckt vår nyfikenhet och uppfinningsrikedom. Det är kanske därför inte så konstigt att rymden i dag är inom räckhåll för robotar, satelliter och människor. Tro det eller ej, men livet som vi känner det på jorden är helt beroende av tekniken som cirkulerar runt planeten.

Rymdtjänsterna vi tar del av via satelliter är helt avgörande för att vi människor ska kunna kommunicera och navigera på land, till sjöss och i luften. Internationella rymdsystem används bland annat för finansiella transaktioner och väderprognoser, enligt Rymdstyrelsen. Om satelliterna plötsligt skulle sluta fungera, eller för den delen förstöras, då skulle samhällskritiska funktioner också slås ut.

Om exempelvis det europeiska Galileo-systemet slogs ut skulle vi inte kunna utföra några finansiella transaktioner. Bankomater skulle sluta fungera och det finansiella systemet skulle kollapsa. Kraftnät som är beroende av signaler från satelliterna skulle också sluta fungera. Flygutrustning, tv-sändningar och mobilnät skulle även de slockna om kommunikationssatelliterna av någon anledning slutar att fungera. Ironiskt nog skulle det bli både tyst, mörkt och kallt här på jorden om rymdsystemen stängs av eller attackeras.

 

Problemen vi har på jorden stannar tyvärr inte på vår planet. Tvärtom har våra politiska konflikter och meningsskiljaktigheter följt med ut i rymden. Den internationella rymdstationen ISS hamnade i dagarna i fara på grund av att en stor mängd skrot slungades omkring i omloppsbanan. Ett ryskt robottest var orsaken till hotet. Ryssland rapporteras ha testat en antisatellitrobot genom att skjuta ner en av sina egna satelliter.

Skrotet som bildades till följd av skjutningen riskerade att skada ISS, som inte hade fått någon förvarning om att testet skulle ske. Den ryska utrikesministern Sergej Lavrov har enligt nyhetsbyrån AFP (16/11) förnekat incidenten, vilket knappast är ett tecken på samarbetsvilja eller välvilliga syften.

Att skjuta ner sin egen satellit är förstås inte ett mål i sig, utan nedskjutningen bör ses som ett exempel på hur Ryssland utvecklar sin tekniska och militära förmåga att verka på land, i luften och nu även i rymden. 

Den som kan skjuta ner en egen satellit signalerar även ett hot mot övriga länders rymdsystem. I händelse av en konflikt eller krigssituation skulle en nedskjuten satellit vara ett tämligen "enkelt" sätt att slå ut motståndarens försvarsförmåga. Därför är det inte heller särskilt förvånande att svenska Försvarsmakten (passande nog kort efter den ryska incidenten) gick ut med att Sverige tittar på möjligheten att nyttja mindre satelliter för spaning och kommunikation (SR 17/11).

 

Vad som sker i rymden är inte bara fascinerade, utan avgörande för hela vårt samhälle. I takt med att tekniken blivit mindre och billigare blir det enklare att verka ovan jord, men med syftet att säkra tillvaron nere på marken. Den stat som inte finns i rymden finns nästintill inte alls på dagens säkerhetspolitiska spelplan. 2020-talets rymdkapplöpning är ett faktum – och det gäller att hänga med när raketerna avfyras mot nya höjder.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Carolina Bergquist: Att se sig i månen efter framtiden

Oxelösund

Fascinationen för rymden förde Tezla till Kiruna