Kraftsamla för samhället, inte bara för ledningen

När frågan om kraftledningar ställs på sin spets struntar regeringen i värdet av produktiv jord- och skogsmark.

Sverige 21 oktober 2021 05:05
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Nytillträdda riksdagsledamoten Sofia Amloh (S) blev nyligen en del av regeringens drev för att hur kraftledningar ska dras. På bekostnad av markägare och andra som vill begränsa skadan på egna egendomar och natur. 

I en frågestund i riksdagen krävde hon att regeringen – och ansvarig minister, partikollegan Anders Ygeman (S) ska ge kraftledningen mellan Hedenlunda och Oxelösund förtur i tillståndsprocessen. Varpå Ygeman svarade att regeringen inte är direkt inblandad, men lovade att göra vad han kan. Frågan är vad han kan. Så här långt ser det skralt ut.

 

Regeringen har under en längre tid haft den övergripande frågan på sitt bord: hur behovet av kraftledningsutbyggnader ska hanteras snabbt men rätt. 2019 kom utredningen Moderna tillståndsprocesser för elnät. I början av året efterlyste landets kraftnätsbolag bland annat ”tydliga riktlinjer om teknikval” från regeringens sida. Såväl kritiker som kraftledningsaktörer efterlyser en bred samsyn. Men där finns en tydlig konflikt, mellan mark- och naturintressen och bolagen som ska bygga, driva och dra nytta av ledningarna. Ingen vill förlora eller betala mer än nödvändigt.

 

I september kom ett besked från regeringen i ett liknande ärende. Socialdemokraterna och Miljöpartiet gav grönt ljus till en hårt kritiserad luftledning mellan Nybro i Småland och Hemsjö i Blekinge. Kritiken från berörda intressenter – markägare och kommuner – hade just fokuserat på ointresset för en mer modern och marksnål lösning. Trots flera år av diskussioner och processer.

Regeringen vill driva på bygget av kraftledningar – men gör det genom att lättsinnigt köra över privata markägares grundläggande intressen. Med ett valår inpå knuten – och en stenhård oppositionskritik mot kraftöverföringens kapacitet i södra Sverige – är det lätt att försöka framstå som handlingskraftig på andras bekostnad. 

Omfattningen av intrånget påverkar utvecklingsmöjligheterna för alla de jord- och skogsbruk vars mark ska tas i anspråk för ledningsgator. Och det kommer att behöva byggas nya ledningar på många håll. Behovet av elförsörjning växer med omställningen till ett mer hållbart samhälle. Vägvalen i utbyggnaden här får följdverkan på andra håll. Billigast nu kan vara dyrköpt framöver. 

 

Kraftledningen mellan Hedenlunda och Oxelösund behövs. Om SSAB Oxelösund ska utvecklas som företag, en stor arbetsgivare med hållbara ambitioner. Det går att göra på flera sätt. Ur ett snävt Oxelösundsperspektiv kan det ju vara lätt att strunta i alla de privata markägare i Sörmland som i så fall körs över.  

Snabbt, men rätt och framtidsinriktat borde gälla. I det ingår att faktiskt vara redo att justera utifrån invändningar som direkt berörda framför. Inte allt, inte alltid. Men att gräva ned där det går att gräva ned är ett rimligt krav för idag och framöver. Även om det blir något bökigare för de aktörer som bygger och driver kraftledningarna.

Det finns en uppenbar risk att statens egna intressen – som ägare till kraftledningsbolag och industrierna inom Hybritprojektet – blir det enda som tas faktisk hänsyn till. Där lättlöst för staten går före att lyssna till markägares och andra intressenters invändningar och förslag till lösningar. 

Det behövs mer elproduktion och en bättre kapacitet än i dag att föra över den. Allt måste ske inom ramen för det hållbara samhällets bästa. Smarta ledningar värnar också kraften i jord och skog.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa