Öppna upp kontorslandskapen för Sveriges unga

Kontor och fabriker är aldrig så tomma som på sommaren.

Sörmland 16 juli 2021 21:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Än är semestertiderna i gång för fullt, men när skolor och arbetsplatser startar upp igen på riktigt efter sommaren är det många som undrar hur höstens arbetsliv kommer att se ut. Är distansarbetet här för att stanna?

 

Smittotalen har gått ner rejält. Vaccineringen rullar på. Arbetslivet som vi känt till det under det senaste året har varit tufft för många. Påtvingat hemmajobb och isolering är sällan en perfekt kombination, även om många uppskattat fördelarna som följer av distansarbetet. Det som däremot bör vara en självklarhet är att distansarbete inte blir permanent.

 

Det är åtminstone vad många ungdomar känner om hemmajobbandet. Nya studier visar att unga är mer benägna att återvända till kontoret, än att arbeta hemifrån efter pandemin (Dagens PS, 14/6). En av huvudorsakerna är att unga oroar sig över att karriären tar skada av bristen på socialisering och nätverkande. Kontorslandskapen har varit viktiga för att etablera nya kontakter, lära sig mer av kollegorna på plats och givetvis öka chanserna för avancemang. Äldre arbetstagare känner oftast inte detta i lika stor utsträckning, då de huvudsakligen redan har en etablerad plats i yrkeslivet och ett kontaktnät.

 

Distansarbete minimerar pendlingstider och medföljande resekostnader, men alternativkostnaden av att förlora andra karriärmöjligheter är hög för dagens unga, inte minst för nyexaminerade akademiker. Att börja på ett nytt jobb mitt i en pandemi har varit en utmaning för många studenter under 2020. Introduktionsmöten som sker via länk kan visserligen fungera för att diskutera specifika arbetsuppgifter, men det ersätter inte de informella mötena som utgör det sociala navet på en arbetsplats. Det är framför allt i det fysiska mötet med kollegor som nyanställda lär sig tips, trix och inte minst ges en förståelse för arbetskulturen.

 

Samtidigt har arbetsgivare insett det ekonomiska värdet av att dra ner på kontorskostnader. I storstäderna äter kontorshyrorna en större del av budgeten, men i takt med att fler kan arbeta hemifrån ökar incitamenten för att minska kontorsytorna även efter pandemin. Konsekvenserna för de äldre arbetstagarna behöver inte bli särskilt ödesdigra, men för dagens unga riskerar en cementering av distansarbetet leda till att inkörsporten till ett nytt jobb blir både svårare och längre. För ungdomar som ofta bor litet och trångt riskerar hemmajobbandet dessutom att leda till en svår arbetsmiljö som inte motsvarar kvaliteterna som finns på ett kontor.

 

I mångt och mycket riskerar dagens unga att bli de största förlorarna på ett helt distanserat arbetsliv. Efter semestern är det av största vikt att Sveriges arbetsgivare tar sig en funderare om hur de på bästa sätt kan skapa ett mer hållbart arbetsliv för både yngre och äldre anställda.


Ämnen du kan följa