Löfvens attack på privat äldreomsorg är grundlös

Statsminister Stefan Löfven (S) vill se ett stopp för privatiseringar inom äldreomsorgen. Den höga smittspridningen under pandemin är dock inte privata aktörers fel utan regeringens.

Statsminister Stefan Löfven (S) pratar strunt om privat äldreomsorg för att flytta fokus från regeringens egna misslyckanden under pandemin.

Statsminister Stefan Löfven (S) pratar strunt om privat äldreomsorg för att flytta fokus från regeringens egna misslyckanden under pandemin.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Ledare2021-01-19 05:44
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I riksdagens första partiledardebatt för året valde statsminister Stefan Löfven (S) att gå till attack mot privata aktörer inom äldreomsorgen. ”Jag hoppas att vi kan komma överens om att ge äldrevården och sjukvården arbetsro. Att se till att medel avsatta för äldreomsorg går just till äldreomsorg och inte privatisera mitt under brinnande kris”, sade han. 

Att skylla privata aktörer inom äldreomsorgen för den höga smittspridningen under coronapandemin är ren och skär lögn. Det är inte heller första gången regeringen sprider sådana ogrundade påståenden. Redan i juni förra året antydde utrikesminister Ann Linde (S) i en intervju med den tyska TV-kanalen Deutsche Welle att privata äldreboenden var en orsak till Sveriges höga dödlighet. Det måste ha låtit märkligt i tyska öron. I Tyskland drivs nämligen 4 av 10 äldreboenden av vinstdrivande företag, en andel som är mer än dubbelt så stor som i Sverige. Samtidigt har den tyska smittspridningen varit betydligt lägre än den svenska.

I coronakommissionens första delredovisning, som presenterades för en dryg månad sedan, slås det fast att den enskilt viktigaste faktorn bakom det höga antalet döda i äldreomsorgen är den stora allmänna smittspridningen. Andelen personer som dött på äldreboenden har faktiskt varit lägre i Sverige än i exempelvis Norge, vars äldreomsorg lyfts fram som en förebild. Norge har dock varit bättre på att hålla nere den generella smittnivån (SR 12/1).

Privata aktörer har tvärtemot ministrars påståenden hela tiden legat steget före regeringen under pandemin. Sveriges största omsorgsföretag Attendo och Vardaga införde besöksrestriktioner på äldreboenden redan den 11 mars, samma dag som Världshälsoorganisationen WHO deklarerade att covid-19 var en pandemi. Det dröjde ytterligare tre veckor innan det kom ett första statligt beslut om smittskyddsåtgärder i äldreomsorgen. Attendo införde också munskydd för all hemtjänstpersonal i början av april, något som inte ens stora kommuner som Stockholm införde förrän till sommaren. 

Det finns inte heller stöd i forskningen för att privata aktörer skulle hålla lägre kvalitet i äldreomsorgen generellt. Bland annat har forskning av nationalekonomiprofessorn Mats Bergman med flera visat att dödligheten och kostnaderna per invånare är lägre i kommuner som upphandlat äldreboenden till företag. I Socialstyrelsens öppna jämförelser rankas privata aktörer högre på 18 av 20 kvalitetsmått för äldreboenden, och på 14 av 16 mått för hemtjänsten. I Nyköping är skillnaderna mellan privata och offentliga aktörer försumbara: den kommunala omsorgen är bättre på några punkter, den privata på andra. 

Stefan Löfvens attack på privat äldreomsorg får nog mest ses som ett politiskt spel för att distrahera från regeringens misslyckande att hålla nere smittspridningen. Om regeringen skulle införa lagstiftning som hindrar kommuner från att förlänga befintliga kontrakt med privata aktörer skulle det bli kaos, även i många S-styrda kommuner. Under riksdagsdebatten frågade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson om ett privatiseringsstopp till exempel skulle innebära att Attendos byggande av ett äldreboende med 102 lägenheter i S-styrda Uppsala bör upphöra. Den frågan svarade inte statsministern på.