Alarmerande arbetslöshet – sänk skatten på att anställa

Löneavgiften kan inte betraktas som annat än en straffskatt på att anställa. Sådana skatter har vi inte råd med när nästan 800 000 arbetsföra människor lever på bidrag istället för att jobba, skriver Anna af Sillén (M) med flera.

Löneavgiften kan inte betraktas som annat än en straffskatt på att anställa. Sådana skatter har vi inte råd med när nästan 800 000 arbetsföra människor lever på bidrag istället för att jobba, skriver Anna af Sillén (M) med flera.

Foto: Fredrik Sandberg (TT)

Debatt2021-10-04 05:26
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den 4 oktober – företagarnas dag – vill vi särskilt uppmärksamma behovet att sänka kostnaderna för att anställa. Skattetrycket på svenska företagare är för högt. Detta kombinerat med växande byråkrati och kravlös bidragspolitik har resulterat i EU:s fjärde högsta arbetslöshet. Bara Spanien, Grekland och Italien ligger högre. Här i Södermanlands län handlar det om 22 600 personer utan jobb.

Aldrig förr har så många svenskar suttit fast i långtidsarbetslöshet. Mellan 2014 och 2020 är Sverige det enda av 27 EU-länder där arbetslösheten ökat. Ingen kan med trovärdighet kalla regeringens jobbpolitik något annat än ett misslyckande.

Moderaterna står för en helt annan jobbpolitik än den regeringen driver – där en tydlig arbetslinje gör det mer lönsamt att jobba än att gå på bidrag. Vi föreslår att den politiken vässas ytterligare med att sänka kostnaderna för att skapa jobb:  En ständigt återkommande fråga företagare lyfter är just de orimligt höga kostnaderna för att anställa. Utöver lönerna som företagen betalar till sina anställda tillkommer arbetsgivaravgifter på 31,4 procent. I avgiften ingår nödvändiga avsättningar till bland annat pension och sjukförsäkring som kommer arbetstagaren till del, men också en allmän löneavgift på 11,6 procent - en dold skatt som går direkt in i statskassan.

Löneavgiften kan inte betraktas som annat än en straffskatt på att anställa. Sådana skatter har vi inte råd med när nästan 800 000 arbetsföra människor lever på bidrag istället för att jobba. Vi måste slipa ned trösklarna som hindrar företagare från att våga anställa och ge en arbetslös chansen. 

I ett första steg bör löneavgiften avskaffas för unga under 26, där arbetslöshetstrenden är som mest oroväckande. Coronapandemin har slagit hårt mot branscher som domineras av unga och därför är det angeläget att få på plats en jobbpolitik som ger fler en inträdesbiljett till arbetslivet. Ens livschanser styrs till stor del av starten man får som ung och långvarig sysslolöshet är den sämsta tänkbara starten för en ung människa. Dessutom är varje krona som spenderas på bidrag en krona vi inte kan satsa på poliser och pensioner.

Sverige kan få EU:s lägsta arbetslöshet, men då krävs en politik som sporrar företagande, flit och tillväxt. Att redan nu påbörja arbetet med att fasa ut den allmänna löneavgiften kommer att vara avgörande för att lyckas.