Ansvaret för att stärka samhällets motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna kan inte bara vila på kommunerna. Regeringen behöver ge mer ekonomiskt stöd för att genomföra de åtgärder som krävs.
Klimatförändringarna är vår tids stora globala utmaning, men konsekvenserna av dem drabbar i huvudsak det lokala samhället. Kraftiga översvämningar, tilltagande stormar och ökade risker för ras är några exempel på de allvarliga konsekvenser som riskerar att följa i klimatförändringarnas spår.
Vid sidan om arbetet mot minskade utsläpp behöver vi stärka samhällets beredskap mot de väderfenomen som drabbar oss i dag. Klimatanpassningen innebär stora kostnader, men om vi inte agerar nu riskerar slutnotan att bli ännu större. För att möta utmaningen behövs bättre nationella beräkningar av skadekostnaderna och en långsiktig strategi som ger klarhet i vem som ska stå för kostnaderna: staten, kommunen eller privata markägare.
Staten har hittills lagt betydande ekonomiska resurser på länsstyrelsernas och statliga myndigheters olika klimatuppdrag, medan kommunernas och regionernas klimatarbete har hanterats mer styvmoderligt. Under många år har anslagen till kommunsektorn varit både knappa och varierat kraftig, vilket har försvårat en långsiktig planering på lokal nivå.
Nu har regeringen under en treårsperiod ökat anslaget som kommunerna kan söka för förebyggande åtgärder, från 25 miljoner kronor till cirka 500 miljoner kronor om året. Det är ett nödvändigt tillskott, men fortfarande långt ifrån tillräckligt. Förebyggande insatser av det här slaget är väldigt kostsamma och åtgärderna ska fortfarande finansieras till 40 procent av kommunen. För att förstå omfattningen beräknas kostnaden för sommarens översvämning i Gävle uppgå till cirka en kvarts miljard kronor. I Vellinge uppskattar kommunen att bara den två mil långa skyddsvallen mot kommande översvämningar kostar cirka 200 miljoner kronor.
I dag är det upp till varje kommun att vid behov ta fram scenarier för hur kommunen påverkas av klimatförändringar, och många kommuner köper då expertstöd genom exempelvis Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Här behöver staten ta ansvaret över att producera, sammanställa och förmedla fakta om vad klimatförändringarna förväntas innebära för varje enskild kommun och region.
För att öka samhällets motståndskraft mot klimatförändringens effekter krävs en nationell kraftsamling. Hela kedjan måste fungera i klimatomställningen. Staten måste göra mer för att underlätta kommunernas förebyggande insatser.