Var vill vi bo i Nyköping och Sörmland – och hur?

Landsbygdens möjligheter att erbjuda ett kvalitativt boende till lägre kostnader med närhet till naturen, måste bli en tydlig del av det kommunala planarbetet, skriver Larz Johansson och Gunnar Casserstedt.

Landsbygdens möjligheter att erbjuda ett kvalitativt boende till lägre kostnader med närhet till naturen, måste bli en tydlig del av det kommunala planarbetet, skriver Larz Johansson och Gunnar Casserstedt.

Foto: Magnus Grimstedt

Debatt2021-01-13 05:04
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att hävda att vi lever i en föränderlig värld kan låta som en plattityd men är en påtaglig verklighet för oss alla. Inte minst den pågående pandemin har tvingat oss att förändra vårt beteende: hur vi reser, hur vi arbetar och hur vi bor.

Samtidigt pågår arbetet med två viktiga kommunala styrdokument. Den Kommunala översiktsplanen med utblickar mot år 2040 och Bostadsförsörjningsstrategi för Nyköpings kommun ska lägga grunden för hur kommunen kan utvecklas under åren framöver. Och med kommunen avser vi hela kommunen, både stad och landsbygd, med sin samlade potential.

Kampanjen Bo i Nyköping har alltför länge tagit sin utgångspunkt i staden Nyköping även om dess förföriska bildspråk uteslutande hämtats från landsbygden. Inte en enda bild från centrala Nyköping, Brandkärr eller flygrakan på Brandholmen. Att döma av de aktuella styrdokumenten är ett av målen att färdigställa 370 lägenheter om året för att på sikt få 10 000 nya kommuninvånare. Detta uppnås genom en förtätning av stadens bostadsområden till att alltmer likna storstadens boendemiljöer. Till detta kan läggas ett påstående i bostadsstrategin "att yngre människor vill ha mindre bostäder". Här sägs också att nybyggnation skall ske i hela kommunen men att merparten, av hållbarhetsskäl, skall ske i centralorten. Viss nybyggnation kan medges i några av de större landsbygdsorterna!

Vi är långt ifrån att ha tagit oss igenom coronapandemin även om den påbörjade vaccinationen låter oss skönja ljuset i den mörka tunnel vi befinner oss i. Men det är inte bara ljuset vi kan se utan också förändrade beteenden och andra prioriteringar som borde påverka också den kommunala planeringen. 

Allt fler har tvingats att arbeta hemifrån under pandemin men de flesta bedömare är överens om att detta kommer att bestå när vi går till nya normala förhållanden. Till detta medverkar även den allt snabbare digitala utvecklingen och sammantaget betyder det att vi kommer att resa mindre och efterfråga ett annat boende. Att arbeta hemma innebär i praktiken ett behov av ett permanent arbetsrum i bostaden.

I en nyligen publicerad rapport av Nordiska Ministerrådets utredningsinstitut Nordregio konstateras att var vi vill bo i hög grad avgörs av att grannskapet kan erbjuda trygghet och säkerhet och valet av bostad avgörs av storlek, standard och kostnad. Detta talar i sin tur för en planering som tar vara på landsbygdens möjligheter att erbjuda ett kvalitativt boende till lägre kostnader med närhet till naturen. 

Allt detta kan uppnås med ett genomtänkt byggande som öppnar upp flyttkedjor för olika generationers olika behov. På köpet skapar vi en levande landsbygd med bättre underlag för service i form av skolor, barnomsorg och handel.