Vi är många äldre som är ilskna, rädda och inte minst oroliga. Redan i våras insåg vi att något var fel. Nu har det besannats. Man skulle skydda de äldre sa man. Det gjorde man genom att se till att de fick stanna kvar i sitt äldreboende utan tillgång till sjukvård. De dömdes på ett tidigt stadium till så kallad palliativ vård.
Vi har alltid trott och också i hela vårt liv arbetat för att alla människor ska ha tillgång till sjukvård på samma villkor och efter behov. Trots detta fick flertalet som fanns på äldreboenden stanna kvar där med motivering att man var för skör och man prövade inte ens andra möjligheter. De fick inte komma till sjukhus där man har helt andra möjligheter att utreda och behandla än vad som finns på äldreboenden.
Trots att det under den mest hektiska perioden faktiskt fanns tillgång till platser. Bland annat hade man byggt upp ett helt militärsjukhus på Älvsjömässan som aldrig användes.
Var det här ett nytt sätt att införa en ättestupa? Att bli av med äldre som enbart skulle belasta sjukvården och ta resurser från yngre? Kanske i linje med att man från början ville isolera äldre helt och inte ens låta dem gå ut och handla mat. Vi mötte många elaka ögon när vi ändå var i mataffären för att handla nödvändig mat för att kunna överleva.
Vi kräver att region och kommuner tillsammans ser till att alla äldre oberoende av var de bor har tillgång till de medicinska resurser som de behöver inklusive läkare med erforderlig kompetens.