Stor bredd på religionsundervisningen

Att undervisa eleverna om den kristna julen är självklart, skriver religionskunskapsläraren Lotta, men de får också lära sig så mycket mer.

Att undervisa eleverna om den kristna julen är självklart, skriver religionskunskapsläraren Lotta, men de får också lära sig så mycket mer.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Insändare2021-12-07 07:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

På insändarsidan den 3 december, raljerar skribenten Klarsynt över att skolorna inte undervisar om julen eftersom skolan ska vara "neutral", och att skolan endast går i "köpmännens ledband". Det är uppenbart att Klarsynt har noll kunskap om vad dagens elever får lära sig om på religionslektionerna.

Just eftersom skolan har fått ett tydligt demokratiskt uppdrag av riksdagen, där mångfald, breda ämneskunskaper och samtal står i centrum, så undervisar vi lärare om alla världsreligioner. Men inte bara det. Vi undervisar också om etiska modeller, sekter, icke-religiösa livsåskådningar och ursprungsbefolkningars religioner. Dagens unga vet därför sannolikt betydligt mer om andra kulturer och trosuppfattningar än vad deras far- och morföräldrar gör! 

Att undervisa om den kristna julen är därför självklart. Kristendomen är dessutom den enda av världsreligionerna som lagstiftaren trycker extra hårt på när det kommer till lärarens uppdrag i klassrummet. I Skolverkets skrivningar (Lgr-11) för undervisning i årskurs 7-9 står exempelvis:

"Undervisningen ska även ge kunskaper om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar." 

Ingen annan religion accentueras på detta sätt. 

I mina klassrum har präster, buddhistmunkar, Hare Krishnaföreträdare, imamer med fler, regelbundet varit inbjudna för att samtala med elever, just för att ge eleverna perspektiv och nya insikter. Otaliga är även besök i kyrkor, synagogor och moskéer osv. 

God Jul!