Åtta av tio Nyköpingsbor, från tolv års ålder, har redan påbörjat sin vaccination mot covid-19. Många väntar på att ta den tredje dosen. Den statistik som nyhetssajten Newsworthy har tagit fram som jämfört stadsdelar är väl värd att notera. SN har skrivit mer om detta på nyhetsplats.
I det stora hela ser vi en god effekt av myndighetskommunikation inom ramen för ett individansvar. De flesta invånare har insett behovet av – och det gemensamma värdet av – att vaccinera sig mot en potentiellt dödlig sjukdom. Nyköping är också den kommun som har högst vaccinationstäckning i Sörmland.
I Bryngelstorp har 95 procent av invånarna vaccinerat sig. Det är högst vaccinationstäckning i staden. I västra delen av Brandkärr är motsvarande andel 74 procent. I Oppeby gård har 83 procent vaccinerat sig, medan i Oppeby på andra sidan Eskilstunavägen är det 92 procent. Hur kan skillnaderna förklaras?
Skillnaderna mellan stadsdelar är inte enorma, det ska sägas. En del kan kanske förklaras med att fler på en plats aktivt har valt att inte ta vaccinet. Om så, är också värt att analysera mer på djupet.
I ett område med många utlandsfödda som Brandkärr är det lätt att misstänka att språkförbistring påverkar, även om det har gjorts flera vettiga insatser för att motverka just detta. Skillnaderna mellan olika delar av Oppeby kan inte rakt av jämföras med Brandkärrs andel utlandsfödda.
De områden i Nyköping där något färre invånare hittills har vaccinerat sig – Brandkärr och Oppeby Gård, det är stadsdelar som brukar uppmärksammas utifrån socioekonomiska faktorer i Nyköpings välfärdsindex. Kalla det klyftor inom ett lokalsamhälle. Grovt beskrivet är detta något fattigare områden. Detta bygger på siffror om andelen förvärvsarbetande, disponibel inkomst, ekonomiskt bistånd, andel högskoleutbildade, andel öppet arbetslösa samt ohälsotal, sjukpenningdagar och det lokala valdeltagandet i kommunvalet.
I en kris gäller det att så nå många som möjligt, oavsett födelseland eller privatekonomi. Såväl Region Sörmland som statens krisansvariga myndigheter har att göra en djupare analys för framtiden. Vad går att lära av skillnaderna i vaccinationsgrad mellan olika stadsdelar och områden? Vad skapar skillnaderna? Det kan bero på tillgänglighet, hur lätt eller svårt det är att boka tid. Det kan ha med informationsspridning och mediekonsumtion att göra. Exempelvis.
Finns det likheter mellan Nyköping och Gnesta, Trosa och Oxelösund? I Trosa finns syns en viss skillnad mellan tätorterna Trosa och Vagnhärad. I Oxelösund har innerstaden något lägre vaccinationstäckning än övriga stadsdelar.
Pandemin är en specifik typ av nationell kris, andra kriser lär ha andra förutsättningar. Men behovet av kommunikation, spridning av kunskap och råd som effektivt når alla medborgare är alltid stort. Det finns lärdomar att dra och detaljer att skruva på för framtiden.