Två partiledartal, en statsminister och en oppositionsledare, följde varandra i söndags och måndags. Med olika anslag men där båda är drivna av tron att den egna reformen ger nyckeln till seger i nästa val.
Stefan Löfven, den styrande statsministern, lutade åt det mjukare, äldrevården. Ulf Kristersson, som ska ta ansvar som oppositionsledare, åt det hårdare, polisen.
Ingen ska vara rädd för att bli gammal, lovade Löfven. Ingen ska vara rädd i sitt bostadsområde, kan sägas vara Kristerssons argument. Det är rimliga krav. Även om rädslan att bli gammal inte alltid har med äldrevården att göra, och den som är rädd i sitt hem är det inte alltid för att organiserad brottslighet lever rövare.
Äldrevården behöver utvecklas – allt från vård till social tid - för att kunna försvara skatteuttaget i framtiden. I så motto har Löfven också rätt i att värdet av vården hänger ihop med kvaliteten på yrkesuppdraget.
Ska samhället hänga ihop måste det finnas kraft och förmåga att slå effektivt mot kriminalitet, mot gäng, personrån och skjutningar, men också stoppa snabba stålar och statussymboler för livet utanför lagen.
Polisen behöver ha kraft att utvecklas – tydliga prioriteringar och rätt befogenheter. Om inte polisen kan säkra inre kontroll blir det svårt att leverera en äldreomsorg i världsklass. Då saknas förutsättningarna för att leva ett gott liv – oberoende av vem du är eller var du bor. Värdet av frihet inom ordning hänger ihop med kvaliteten på polis och rättsväsende.
Men inte ens en effektiv polis räcker till. Varken äldrevård eller polis kan rustas tillräckligt utan en yttre kontroll över landets gränser. Det är i detta, nattväktarstaten, allt börjar, ett stabilt försvar med rätt resurser som har kraft att hålla gränsen, och samarbeta med vänner.
Den som vill bli bäst på något måste börja där – och hålla fast när det blåser snålt. I dagarna agerar svensk försvarsmakt i en beredskapsinsats på Gotland och i vårt Östersjöområde. En nödvändig vaksamhet mot det osäkra. På andra sidan Östersjön pressas demokratlängtande belarusier av en hårdför diktatur. Mordförsöket på en oppositionsledare i grannlandet Ryssland, och uppmärksamheten på det härskande gravt korrupta systemet, sammanfaller med militärmanövrar i västra Ryssland.
Sverige sätter upp det som går, men alla är medvetna om att kvalitet och kvantitet behöver öka. Det är inte motsatta faktorer. Det kostar att vara förberedd på det värsta, det kostar att avskräcka, men det är en nutida nödvändighet. Utöver försvar krävs även annat yttre skydd, mot den gränsöverskridande brottsligheten. Att tullen får jaga stöldgods och inte bara smuggelvaror, exempelvis. Regeringen måste agera.
Kristersson nämnde försvarsfinansieringen i förbigående, Löfven var mer otydlig. Det är svårt att vinna val på yttre skydd, men i en osäker tid som vår är försvar grunden för långsiktig trygghet.
På lördag håller Centerledaren Annie Lööf sitt sommartal, en omstart efter föräldraledigheten. Det vore önskvärt att hon kunde göra den grönklädda trygghetskopplingen tydligare. Det går inte att i smyg urholka resurserna till framtida försvar, även om det handlar om två val bort.
Gärna världsbäst på såväl äldrevård som polisarbete, på företagande och landsbygdsutveckling, men grunden är ett försvar med den ordning på torpet som ett välfärdssamhälle behöver för att växa.