Ledare: Sänkt ingångslön ger fler chansen

Centerpartiets förslag om sänkta ingångslöner kan öppna arbetsmarknaden för fler.

6 juli 2016 05:00

Det var inte brist på tunga namn när Centerpartiet arrangerade sitt årliga ekonomiska seminarium i Almedalen. Vid sidan av partiledaren själv och chefsekonomen Martin Ådahl (C) fanns i panelen bland andra Swedbanks chefsekonom Anna Breman och några av Sveriges främsta forskare på arbetsmarknadsområdet, som Lars Calmfors och John Hassler.

Det var nog ett väl genomtänkt tilltag. För frågan som skulle diskuteras var sänkta ingångslöner, och få saker väcker väl mer aversion från vänster än när lönefrågan kommer upp. "Fattiglöner", har Stefan Löfven (S) återkommande pratat om under våren.

Centerpartiet lanserade under måndagen ett "ingångsavdrag", som innebär helt slopad arbetsgivaravgift för alla de två första åren på arbetsmarknaden av månadslönens första 16 000 kronor. Mellan 35 000 och 80 000 fler jobb kan det leda till, enligt analysföretaget WSJ, som Centerpartiet har låtit räkna på förslaget.

Annie Lööf (C) var noga med att påpeka att det inte var tal om en lönesubvention bland andra, utan en generell sänkning med syfte att rensa upp i det lapptäcke som lagts med olika former av lönesubventioner och resulterat i en regeldjungel för företagen. Förslaget må vara ett steg i rätt riktning, men så särpräglat är det inte mot raden av subventionslösningar, som med sin krånglighet och låga förutsägbarhet varit ett mindre framgångsrikt recept för fler enkla jobb.

Ett mer intressant förslag är det om "ingångsjobb" som Centerpartiet presenterade redan i våras och fortsatte lyfta under sin dag i mediernas rampljus. Konkret handlar det om en ny anställningsform med lägre ingångslöner för jobb som inte kräver några särskilda kvalifikationer. I första hand ska arbetsmarknadens parter uppmanas gå före, men det är mest prat. LO har etablerat sig som den röst som skriker allra högst när frågan kommer på tal. I stället borde man, som Centern också öppnat för, gå fram med lagstiftning om en ny anställningsform med lägre ingångslön.

I motsats till fnysningar om fattiglöner, visar analysföretagets beräkningar på att om en något lägre ingångslön leder till tidigare inträde på arbetsmarknaden kan det få stor inverkan på inkomsten över tid. Tre års tidigare inträde skulle resultera i 40 procent högre sammanlagd inkomst de tio första åren. I dag har Sverige knappt hälften så många enkla jobb som Danmark, och skillnaden är större än så om man ser till andra jämförbara länder som Tyskland.

Det är en kontroversiell reform, då små löneskillnader länge varit en central målsättning med svensk arbetsmarknadspolitik. Men arbetsmarknaden har förändrats, och då måste också politiken följa efter. Utanförskap får samhällsekonomiska konsekvenser, men slår särskilt hårt mot de människor som aldrig får chansen till egen försörjning. Vilket riskerar att bli konsekvensen för den stora grupp nyanlända som nu vill etablera sig i Sverige, men saknar den utbildning och de kvalifikationer som krävs för att konkurrera på svensk arbetsmarknad. I reformarbetet är det tydligt vilka som visar vägen.Tobias Samuelsson

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Ämnen du kan följa