Ledare: Vi står starkare med Nato än utan

Argumenten för Nato växer sig allt starkare med det nyckfulla och aggressiva ryska agerandet gentemot sina grannländer. Men regeringen blundar för den egna utredarens slutsatser.

10 september 2016 05:00

En fristående utredare, på sex partiers uppdrag, gör bedömningen att Sverige står starkare med Nato än utanför. Samma fristående utredare kommer också fram till att Ryssland utgör det hot som finns mot den säkerhetspolitiska situationen i Östersjön och att Sverige inte kan hävda sin nationella suveränitet på egen hand.

Regeringen valde att kommentera utredningen i förväg och påstod att inget har förändrats. Den reaktionen är ett skådespel för att skjuta en för Socialdemokraterna besvärande fråga på framtiden.

Liberalernas partiledare Jan Björklund vädrar samtidigt tankar på att ta ett Natobeslut utan att Socialdemokraterna har bytt uppfattning. Det vore väl drastiskt. Svensk säkerhetspolitik behöver en bred uppbackning. Den rådande S-analysen bygger dock på stöd från Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna. Alliansen är för en Natoanslutning.

Flera utredningar på rad har landat i snarlika slutsatser om Nato – den senaste på uppdrag av såväl Socialdemokraterna och Miljöpartiet som de fyra Allianspartierna. Partier som gör anspråk på att leda landet kan inte blunda för analyserna. De manar till åtgärder.

Utredningen är tydlig. Sverige har mer att vinna på att gå med i Nato än vi har att förlora. Det militära hotet i Östersjöområdet stavas Ryssland, även om krigsrisken är begränsad. Nyligen visade en finsk utredning att allvaret i detta hot bygger på att den ryska ledningens allt mer auktoritära agerande. Putinregimen satsar hårt på ett subversivt agerande i grannländer. Makthavarna i Moskva gör sig allt mindre beroende av formella demokratiska institutioner, maktutövningen präglas av en ökande grad av nyckfullhet. Invasionen av Ukraina, inklusive ockupationen av Krim, visar att tröskeln för militär aggression kraftigt har sänkts.

Den svenska opinionen i Natofrågan är trögrörlig, om än stegvis mer Nato-positiv. Traditionen att öppet tala om alliansfrihet för att sedan i kulisserna samarbeta så mycket som möjligt med USA och andra Natoländer för att hålla hotet från öster på avstånd, har fortfarande ett jämförelsevis starkt stöd. Problemet är, vilket de senaste Nato-utredningarna illustrerar, att svensk säkerhet bygger på att andra ska agera lojalt mot Sverige samtidigt som Sverige vill ha rätten att avstå för egen del.

En betydligt mer tillförlitlig ömsesidighet och säkrare Östersjöregion kommer först med ett Natomedlemskap. Detta behöver inte hastas fram, men regeringen gör Sverige en björntjänst genom att blunda för utredningens uppenbara budskap. Det är rimligt att en anslutning görs till ett tydligt och genomarbetat handlingsalternativ – sett till de hot och risker som råder.

Samtidigt är Natofrågan inte enbart ett svenskt beslut. Finland behöver dra snarlika slutsatser. Vi delar ju inte bara historia utan också en nutida hotbild.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa