Det är knappast så att ett naturnära boende på pendlingsavstånd in till det tättbebyggda, det trånga i huvudstaden har förlorat i attraktionskraft utifrån erfarenheterna av coronakrisen. Gnestas gamla kommunslogan, Stadens lugn och landets puls, har förvisso skrotats, men den träffar onekligen ganska rätt. Framför allt gäller det den som inte behöver pendla varje dag, utan emellanåt kan jobba på distans.
Kommunledningen – Socialdemokraterna och Moderaterna - tror på fortsatt befolkningstillväxt med två procent per år. Det är ett fullt möjligt scenario som kommunalrådet Johan Rocklind (S) målar upp. 90 till 170 nya bostäder behöver byggas varje år.
Ambitionerna för Gnesta tätort är tydliga. Den som klickar sig in på kommunens sida för pågående infrastrukturprojekt kan läsa om Vackerby trädgårdsstad, som i full utbyggnad ska kunna ha mellan 500 och 600 bostäder. Frösjö strand och Frönäs gärde växer också. Tillväxten lyfter stationssamhället.
Men sedan då? Jo, det planeras för sex villor vid Aspliden i Björnlunda, med generöst tilltagna tomter. Efterfrågan på egna fastigheter kan mycket väl komma att växa som en följd av den här tiden med smittskyddsbegränsningar och social distansering. Att inte bo jättenära kan bli lite lyxigt.
Gnestas folkvalda behöver ägna mer intresse åt möjligheterna att växa utanför stationssamhället. För två år sedan biföll kommunfullmäktige Centermotionen om att inrätta en handlingsplan för landsbygden. Om inte annat har nu oppositionsrådet Håkan Ekstrand (C) ett utmärkt tillfälle att driva det löftet i mer handfast riktning. Vad är Gnesta mer än Gnesta?