Den 28 september uppmärksammas den internationella dagen för säkra aborter.
Den moderna svenska abortlagstiftningen kom till år 1974 och innebär att svenska kvinnor kan genomföra en abort fram till graviditetsvecka 18 utan att behöva uppge skäl därtill. Aborträtten har alltså sedan fyrtiosju år tillbaka präglats av kvinnans fria val och rätt att bestämma över sin egen kropp. Dessutom ligger den svenska abortvården internationellt sett i framkant vad gäller effektivitet och säkerhet.
Internationellt sett är abortfrågan ständigt på tapeten. I början av september trädde ny lagstiftning i kraft i Texas, den så kallade Heart beat act, som förbjuder abort från och med vecka sex. Vid ett sådant tidigt stadium vet de flesta kvinnor inte om att de är gravida - särskilt inte om graviditeten är oönskad. Samtidigt trädde även den tillfälliga lagen Human life protection act i kraft. Den stadgar att den dag USA:s högsta domstol prövar och ändrar det historiska prejudikatet Roe v Wade, kommer ett totalförbud mot abort att införas i Texas inom en månad.
För knappt ett år sedan konstaterade den polska författningsdomstolen att aborter, som utförs med anledning av allvarliga fosterskador, strider mot polsk grundlag. I praktiken innebar domen ett förbud eftersom 98 procent av de lagliga aborterna i Polen utförs av just den anledningen. Det beräknas dock att polska kvinnor genomför 150 000 aborter årligen på illegal väg.
Osäker abort är en av de vanligaste orsakerna till mödradödlighet världen över. En tredjedel av världens aborter klassificeras som osäkra. Samtidigt är det en dödsorsak som i kan förebyggas med hjälp av politik. En osäker abort är inte nödvändigtvis illegal, men det finns enligt WHO samband mellan liberaliserad abortlagstiftning och säkra aborter. Sannolikheten att en kvinna genomgår en abort är ungefär lika stor vare sig hon bor i ett land där hon har tillgång till säkra aborter, eller ej. Skillnaden vid en legalisering blir att de osäkra aborterna blir säkra och att mödradödligheten minskar.
Abortdebatten tenderar ofta att fastna i en evighetsspiral. Så länge det råder oenighet kring vid vilket stadie människolivet börjar kommer abortfrågan aldrig resultera i moralisk enighet. Det går inte att blunda för att det är en etiskt mycket komplicerad debatt – men det går inte heller att blunda för hur verkligheten ser ut och vilka effekter en restriktiv abortlagstiftning får.
I dag hyllar vi inte aborter – vi hyllar säkra aborter som räddar liv. Dessa uppnås enklast genom en politik som ser bortom etik och moral. Aborträtten handlar i grund och botten om ren pragmatism.
Aborter kommer att utföras oavsett vad lagen säger, hur lite kunskap utföraren än besitter och hur rostiga verktygen än är. Att vara kritisk mot aborter ur moralsynpunkt är egentligen inget märkvärdigt. Däremot får abortmotståndarna gärna presentera sin lösning för de osäkra aborter som årligen dödar 47 000 kvinnor respektive orsakar 5 miljoner kvinnor bestående men. Att vilja begränsa tillgången till fria och säkra aborter framstår nämligen i sig som oetiskt.