Att försöka lura folk på deras besparingar är ingen liten affär. Kriminaliteten bakom kombinationen av kändisansikten och tjäna stora pengar-annonser är svårstoppad. Dagens Nyheter har förtjänstfullt, tillsammans med europeiska journalistkollegor, under 2020 synat den kriminella sfär – och gråzonen däromkring – som livnär sig på bitcoin-bedrägerier. Det är stora pengar som flödar (DN 30/11).
Vi har även exempel från Sörmland för hur människor drabbas när de faller för förrädiska löften om stora pengar, med kändisars ansikten som marknadsploj (SN 9/3). Allt, även de påstådda investeringarna i kryptovaluta, är en bluff. Skurkarna tar bara pengarna.
Spåren kunde följas till ukrainska Kiev och till kommersiella gråzoner där skumraskaffärer kan döljas (DN 8/3). En kommunikationsjätte som Google har fått intäkter genom att skurkarna har köpt annonsutrymme. Dessa annonser har sedan även kommersiellt kanaliserats via andra etablerade medier och kanaler, som Dagens Nyheter och vårt eget Sörmlands Media. För att inte tala om en stor mängd andra nätsajter, som mot viss ersättning ger utrymme åt google-annonser.
Sökmotorjätten säger sig vara inblandad i en katt och råtta-lek med de kriminella krafterna bakom dessa bluffar. En global jätte som Google, med enorma pengar i rörelse, har inte full koll på vilka annonser den tar betalt för.
De lagar, främst i USA, som stora aktörer som Google vilar på – och det fullt medvetet – gör det extra svårt att jaga den här typen av brottslighet. Googles anmälningsverktyg är inte heller gjorda för att stoppa spridningen. Användarbaserad självsanering fungerar ytterst knackigt, om ens det.
Arbetet för att motverka dessa bitcoin-bedragare äter arbetstid och tar kraft av alla seriösa aktörer, inte minst traditionella kommersiella nyhetsförmedlare. Varje gång något slinker igenom blir notan högre och frustrationen större. DN och dess samarbetspartners gör en viktig journalistisk gärning genom att spåra pengar, avslöja bolag och skumraskfigurer i Europa och i Nordamerika.
Där stora marknadsaktörer inte klarar av, förmår eller tar i tillräckligt för att stoppa bedrägerier, lär EU och Sverige tvingas att skapa särskilda lagar. Med de följdverkningar som det ger. Kommunikationsjättar som Google har mycket att bevisa. Var och en av oss har att kritiskt granska budskap och erbjudanden, men de mer avancerade transnationella bedrägerierna kräver att vi också agerar gemensamt.
Olof Jonmyren är politisk redaktör för denna ledarsida.