Hur pass lite snuvig är tillräckligt lite?

I coronakrisens spår behövs tydligare gränser för när ett småsnörvligt eller småhostigt barn kan gå till förskola eller barnomsorg. Annars blir det svårt att jobba Sverige ur krisen.

Nyköping 15 september 2020 05:40
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Folkhälsomyndighetens rekommendationer ökar antalet utbetalda dagar för vård av barn jämfört med tidigare år. Under smittskyddskrisen har ribban för att hålla barn hemma medvetet sänkts. Fokus är på att motverka smittspridning. 

I sak är detta en klok ordning. Även om det kostar statskassan pengar, både i form av utbetalningar och färre arbetade timmar för föräldrarna. Det ökar dessutom frånvaron på förskolorna - och påverkar planeringsmöjligheter och personalbehov. Smittskyddskrisen har i mångt och mycket handlat om att lära sig nya strategier allt eftersom, en flexibilitet inför det svårförutsägbara.

 

Vab, vård av barn, är en trygghetsförsäkring som ger föräldrar möjlighet att stanna hemma med ett sjukt barn, till 80 procent av ordinarie inkomst utan karensdag. Det är en generös ordning. 

Antalet utbetalda dagar för vård av barn har ökat kraftigt under 2020. Hösten ser ut att bli jobbig. När barn kommer tillbaka till vardagen från semestrarna blir förskolor och skolor rena inkubationsmiljöer för smittor och sjukdomar. Så är det alltid i någon form, men i nuläget – med en risk för en andra våg av covid-19-spridning – är det än mer problematiskt. Barn som annars skulle ha gått till förskolan eller skolan, med begränsade symtom som lite snuva eller lätt hosta ska i dag hållas hemma – eller skickas hem. 

Det är inte orimligt om en förälder, som behöver vara hemma med ett barn med en väldigt lindrig snuva, känner en ökande stress över att behöva vara borta från jobbet. Den som kan jobba hemifrån har en viss fördel gentemot den som måste jobba på annan plats. I detta är det allt annat än lika för alla.

 

Dagens Nyheter har med hjälp av Försäkringskassans statistik jämfört antalet utbetalda dagar för vård av sjukt barn i landets kommuner mellan första halvåret 2019 jämfört med samma tid 2020 (DN 14/9). Bland annat framgår uppseendeväckande siffror i kommunerna Trosa och Nyköping, där antalet vab-dagar har ökat mellan 2019 och 2021 med närmare 25 procent. Ökningarna i Gnesta och Oxelösund är mer modesta, elva respektive tio procent. Man kan utan tvekan tala om en coronaeffekt. 

När ribban för att stanna hemma sänktes via Folkhälsomyndighetens rekommendationer fick det effekt. Föräldrar tvingades vara mer uppmärksamma på sina barns mer lindriga symptom. Personal i förskola och skola fick ta till en striktare bedömningsgrund för att avgöra vilka barn som skulle skickas hem av smittskyddsskäl. Även om få barn blir allvarligt sjuka av coronasmittan är det just risken för smittspridning i nästa led, till kända riskgrupper, som är den allvarligt påverkande faktorn. Ingen vill chansa.

 

Någon exakt tidtabell för hur länge Folkhälsomyndighetens råd och restriktioner kommer att vara jämförelsevis hårda, finns inte. Kampen mot smittan är ett maratonlopp. Grundinstruktionen är att barn ska hållas hemma i sju dagar efter första visade symptom. Tills vidare. 

Föräldrar ska vara hemma när det behövs, men återgå i jobb så snart det är möjligt. Hur pass noga ska barns lindriga krasslighet bedömas? Hur pass generell kan den bedömningen vara? Ju enklare det är att följa, desto mer förutsägbart blir det för ansvariga föräldrar. Det underlättar också för den personal som ska sätta gränser för småhostiga barn –  ibland tvärtemot föräldrarnas bedömning.

Olof Jonmyren

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Nyköping

Båtägare hyllas av polis efter GPS-jakt på tjuvar: "Visste precis"

Innebandy

Extra: Erik Nilsson spelklar till FBC:s premiär

Fotboll

Tundamerna klara för nytt år i division 1

Innebandy

Tio minuter stjälpte allt för Onyx i premiären

Innebandy

Premiärvinst för FBC – nykomlingarna dominerade

Visa fler