Som en av de som arbetar på länets särskilda coronaavdelningar höll jag på att sätta kaffet i halsen när jag läste artiklarna ”Så ska läkarna välja bort dem som inte får vård" följt av "Jag tycker att många läkare i Sverige förlorat allt vett” i SN 14/5. Innehållet visar inte bara på en djup okunskap om hur vården fungerar utan vad värre är, de blottlägger ett stort ointresse av att ta reda på de faktiska förhållandena. I den första artikeln redogörs för CFS skalan. Det är helt korrekt att det är en skala som vi använder för alla patienter som läggs in på sjukhus pga covid-19 i Sörmland.
Vi har inom vården i flera decennier använt liknande skalor för att exempelvis bedöma hur stor risk olika operativa ingrepp innebär som del i beslutsunderlag för att avgöra vilka personer som vi tror klarar ett ingrepp. Att, som i rubriksättningen, antyda att poängen på skalan avgör vilken typ av vård en patient ska erhålla är dock helt verklighetsfrånvänt. Denna och liknande skalor är tänkta som stöd för den centrala kliniska bedömningen som görs när man träffar patienten.
Covid-19 är en ny sjukdom så vi har därför vid diskussioner inom vården särskilt poängterat vikten av att man ökar antalet särskilda flerläkarbedömningar vid minsta osäkerhet vad gäller lämpliga insatser. I den andra artikeln låter man, Björn, en anonym läkare ”som inte arbetar i Sörmland” basunera ut att ”många läkare i Sverige förlorat allt vett”. Vidare redogör Björn för att ”de nya riktlinjerna redan tagits i bruk på sina håll”, det framgår dock inte närmare var detta sker. Björns upplevelser får vidare stöd av ytterligare ett antal anonyma läkare. Citaten är fortsatt oprecisa och diffusa. De ger närmast intryck av att vara hämtade från något Facebookflöde.
Coronapandemin har inneburit en extremt stor belastning för samhället i sin helhet och för sjukvården i synnerhet. Det är en helt ny situation och vi vet ofta inte vad som är den rätta vägen i många lägen. Det är helt givet att vi inom sjukvården har fattat beslut som vi i efter hand kommer inse inte var de rätta. Vi, inom sjukvården, och även andra aktörer såsom media, bör granska misstag för att skydda den drabbade och undvika att det upprepas. Granskningen bör dock göras utifrån fakta och inte baserat på lösryckta påståenden från anonyma personer och resonemang kring kliniska skattningsskalor lyfta ur sitt sammanhang. Dessa artiklar uppfyller inte de mest basala krav vad gäller faktainnehåll och kan i bästa fall göra viss nytta om toapappret i butikerna tar slut igen.
Martin Serrander, läkare Medicinkliniken Nyköping och Klinisk Fysiologi Sörmland
Replik:
Precis som skribenten håller jag med om att innehållet tyder på en djup okunskap - om hur journalistik fungerar. Anonyma källor är ofta en förutsättning för att kunna blottlägga fel som annars inte skulle nå dagens ljus. Det gör inte en granskning mindre trovärdig. Tidningen har ingalunda visat ointresse för sakernas tillstånd, utan precis tvärtom gjort allt för att få insyn i hur den kommunala hälso- och sjukvården hanterar de riktlinjer som Socialstyrelsen skickat ut.
För det är det vad vi har granskat, inte slutenvården där doktor Serrander jobbar. Riktlinjerna som skickades ut 7 april innebär att läkare på förhand, innan någon inom den kommunala omsorgen blir sjuk i covid -19, ska avgöra huruvida personen ska få slutenvård. Bedömningen innebär att man ska, som socialstyrelsen skriver: "Samtala om handläggning vid eventuell covid-19 infektion utifrån prognos och de nationella principerna för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden". I klarspråk - välj bort patienter från slutenvård utifrån att det råder brist på vårdplatser. Men där är vi inte - enligt Folkhälsomyndigheten.
Dessutom menar Socialstyrelsen att bedömningarna kan tas utan att man träffat personerna. Vi har pratat med ett flertal personer, läkare, sjuksköterskor och anhöriga som vittnar om att precis detta skett. Man ska istället för vård erbjuda palliativ vård, alltså morfin och ångestdämpande. Sorteringen får inte ske utifrån kronologisk ålder, men Socialstyrelsen hänvisar till CFS-skalan för att sortera ut vilka som ska nekas slutenvård, oavsett ålder. Men kritiker har lyft att skalan inte är validerad för personer under 75 år. Vi vet att 90 procent av de som avlider av covid -19 på äldreboenden dör på boendet, inte på sjukhus. I hur stor utsträckning läkare övertolkat riktlinjerna vet vi inte. Men att det skett vet vi och att riktlinjerna är skrivna på ett sätt att de öppnar för glidning. Det är lovvärt att doktor Serrander, till skillnad från ansvariga i regionen, faktiskt bekräftar att skalan används hela tiden i Sörmland. Vi har nämligen fått andra svar när vi frågat. Skribenten har rätt i att denna pandemi är något vi aldrig upplevt och att fel kan ha begåtts. Men till skillnad från doktor Serrander avser inte vi att vänta med vår granskning till sen - för att påtala brister i en pandemi som pågår - just nu.
Eva Burman
Chefredaktör och ansvarig utgivare
Eskilstuna-Kuriren
Södermanlands Nyheter
Katrineholms-Kuriren