När en lögn upprepas tillräckligt ofta blir den sanning. Det vanligaste argumentet från avloppsinspektörer är: ”Trots att det endast är 10 procent av befolkningen som har enskilt avlopp, så svarar de för lika stora föroreningar som resten av befolkningen.”
Om man nu ändå skall ljuga, kunde man ju sagt att dessa 10 procent svarar för all förorening. Allt beror på vilken reningsgrad man påstår att reningsverken har i förhållande till enskilda avlopp.
Om således man skulle påstå att reningsverken har 100 procent reningsgrad, så måste ju all den förorening, som kommer ut i våra vattendrag komma från de enskilda avloppen. Reningsverken släpper ju inte ut någonting – eller?
Om man skulle anta att såväl reningsverken som de enskilda avloppen har samma reningsgrad, så måste ju 90 procent härröra från reningsverken och bara 10 procent från enskilda avlopp.
I verkligheten är det just de enskilda avloppen, som enligt undersökningar har 100 procent reningsgrad ifall de ligger mer än 100 meter från något dike. Detta genom att växtligheten tillgodogör sig alla näringsämnen. Och i så fall är det de kommunala reningsverken som står för all förorening tillsammans med jordbruket. Men detta vill den urbana befolkningen inte medge, utan det är enklare att skylla på landsbygdsbefolkningen. Det stora utsläppet från Köpenhamn för någon vecka sedan och liknande bräddningar från svenska städer glömmer man snabbt.
Just nu går Anders Mårtensson, vd för VVS-Fabrikanterna, ut i alla tidningar och rider på denna lögn. Finns det ingen som inser hur mycket merförsäljning som erhålls därigenom?
Kommunernas inspektörer lever på denna lögn och det är de drabbade som betalar deras lön. Lokala entreprenörer får grävjobb som ger kommunalskatt. Till och med staten tjänar på lögnen. Kan man få någon att göra om sitt miljövänliga och fullt fungerande avlopp för styvt 100 000 kronor, så tjänar staten 20 000 kronor i moms.
Vem företräder den lilla människan?