Valärenden brukar inte vara någon omfattande punkt på kommunfullmäktiges dagordning, mer än när partierna formar sig efter ett val. Tisdagens möte i Nyköping var ett tydligt undantag. Valärenden fyllde listan som fullmäktiges ordförande Mohammed Mouaid (C) hade att klubba igenom.
Några av dessa val gjordes på djupt sorglig grund. Två ledamöter har avlidit under våren, Moderaternas Klara Olander och Vänsterpartiets Lotten Båvik. Det tomrum som uppstår i en folkvald församling av sådana skäl känns över alla partigränser; en påminnelse om den gemenskap som finns inom en sund demokratis ramverk.
I övrigt handlade valärendena till lejonparten om förändringar i uppställningen hos Moderaterna. Den oförsonliga konflikt som skakade partiet under hösten och vintern fick nu direkt påtagbara följder. En falang lämnade och den andra lappade luckorna. Tunga rutinerade politiker som Petter Söderblom och Maria Gilstig lämnade sina uppdrag formellt, de och ett antal till ersattes via ommöbleringar och med några nytillskott.
Inget parti kan förlora så många erfarna företrädare utan att det märks. Att utifrån detta peka ut någon eller några som konfliktens vinnare är bara dumt. Svåra konflikter lämnar djupa spår – och inte mycket till lycka, även för dem där det folkvalda arbetet fortsätter i fullmäktige. Personrelaterade kriser kan ibland vara omöjliga att undvika, men de kommer alltid till ett högt pris. Oavsett parti.
Oppositionsrådet Anna af Sillén (M) må vara omskakad i sin roll, men har nu att formera M så att partiet agerar som tung och konstruktiv opposition. Kommunledningen – Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet – behöver tuggmotstånd.