Hon skrattar mycket och gott och är full av historier – men bakom den glada godmodigheten kan också en fast bestämdhet anas. Det här är lanthushållslärarinnan med gedigen utbildning som vet vad hon kan, som förstår kvalitet och som tycker att det är alldeles självklart att konsumenterna ska ställa höga krav på producenter och leverantörer.

Birgitta Rasmusson växte upp på en gård i Bohuslän så hon var ingen gröngöling när hon kom till Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Efter tre års råplugg av allt från styckdelar till mjölsorter tog hon en lanthushållslärarexamen. Talangen och intresset för att baka har mycket med hennes mamma att göra. Agnes Rasmusson var skicklig på att baka och ställde till med tidstypiska kafferep i sann 1950-talsanda.

Den traditionen har Birgitta hyllat i två böcker: "Kafferepets historia" och "Julkaffets historia". Snart kommer en tredje, "Kakor vi minns".

Artikelbild

| Birgitta Rasmusson har en lång karriär bakom sig men det är ”Hela Sverige bakar” som har gjort henne rikskänd. ”Det är en märklig sak att jag skulle bli tv-kändis på gamla dagar”, säger hon.

Vårdar traditioner

Hon vårdar gärna traditioner, men har inget emot trender – tvärtom! En gång lyckades hon skydda Ica Förlagets gamla trotjänare ”Sju sorters kakor” mot en oerfaren förlagschef med hjälp av just den svenska trendkänsligheten. Inför en ombearbetning i början av 2000-talet uppmanades Birgitta att minska på småkaksrecepten ”för i framtiden har ingen människa tid att baka småkakor”.

Birgitta, som visste att en sådan överloppsgärning vore nådastöten för den älskade kokboksklassikern, våndades över sitt uppdrag. Lösningen fann hon under en middag på svenskrestaurangen Aquavit i New York. Till kaffet serverades hembakta bondkakor i en liten kartong vid koppen och Birgitta uttryckte en viss förvåning inför krögaren Marcus Samuelsson.

Och då tittar han på mig med sina mörka ögon och säger: "men Birgitta, vet inte du att småkakorna är den nya trenden?"!
Artikelbild

| Birgitta Rasmusson växte upp på en gård i Bohuslän och har en lanthushållslärarexamen i bagaget. Hon har bland annat arbetat som konsumentupplysare och testredaktör på Ica-Kuriren.

Trendiga småkakor

Det var i triumf som Birgitta anlände till nästa förlagsmöte – hon visste att en trend från New York trumfar alla invändningar om förlegade traditioner. Så blev det och den omarbetade nyutgåvan väckte enorm uppmärksamhet när den släpptes. På pressreleasen trängdes ett hundratal journalister runt buffén med champagne och trendigt tantiga småkakor på Stockholms Grand Hotel.

Artikelbild

| Bakgurun Birgitta Rasmusson har alltid smör, grädde, ägg och jäst i kylskåpet för att när som helst kunna ställa sig och baka om andan faller på.

Uppmärksamhet väcker även Birgitta själv numera. ”Hela Sverige bakar” är inne på åttonde säsongen och Birgitta Rasmusson får finna sig i att bli igenkänd vart hon än går. Då ser hon till att sätta även kändisskapet i arbete. Hon håller gärna föredrag på små orter där hennes namn kan mångdubbla besöksantalet för kämpande lokalföreningar av skilda slag.

På utdöende

Artikelbild

| Talangen och intresset för att baka kommer från Birgitta Rasmussons mamma som ställde till med tidstypiska kafferep. Den traditionen har Birgitta hyllat i flera böcker.

Vinden har vänt, kakbak har höjt sin status och konsumentmedvetenhet är åter på tapeten. Men i dag finns inga hushållsutbildningar kvar, konsumentjournalistiken är på utdöende, och Birgitta Rasmusson fick den otacksamma uppgiften att lägga ned Icas provkök. Hon ser på 1990- och 2000-talen som förlorade år som har skapat en kunskapslucka som fortfarande påverkar samhället.

En gång i tiden var hon en sträng och metodisk konsumentupplysare och testredaktör på tidningen Ica-Kuriren. Hon utför ibland fortfarande produkttester enligt den gamla tidens mallar, senast var det elvispar.

Artikelbild

| Det är som sträng men rättvis domare i långköraren ”Hela Sverige bakar” vi känner igen Birgitta Rasmusson. Här tillsammans med jurykollegan Johan Sörberg.

Det var elvispar som visserligen kostade 99 kronor men en ville börja brinna av att vispa två deciliter vispgrädde. Sådant borde nästan vara straffbart att tillverka. Jag trodde aldrig i hela mitt liv att jag skulle få uppleva att det gick åt det hållet och inte tvärtom.

Hemlig resa

Hon ser ingen framtid för den unga människa som till äventyrs skulle vilja gå i hennes fotspår. Numera vill ingen betala vad det kostar med konsumentupplysning och minutiös korrläsning av kokböcker. Och ingen klagar på dåliga elvispar eller fel i kokböcker.

Men Birgitta Rasmusson är alltid efterfrågad och hon jobbar på. I 80-årspresent till sig själv tänker hon dock slå till på en resa till ett hemligt land. Någonstans där hon kan röra sig ostört, utan att bli igenkänd som hela Sveriges kakdrottning.

Och kanske, kanske att jag får med mig material hem som kan bli en ny bok. Vi får se!