Fördelar och nackdelar med vindkraft

Oron ska tas på allvar. Men mycket kan lösas med bra planering. Det säger Kerstin Jansbro, programchef för Vindlov.

13 april 2016 05:30

Fåglar som far illa och en närmiljö som förändras. I går lyfte vi fram några exempel på det motstånd som vindkraftsplaner mött i Sörmland. Ett motstånd som även beskrivs som en av anledningarna till att länet har så få vindkraftverk.

Samtidigt syns en annan oro hos några av dem som bor nära de tre vindkraftsparker som just nu planeras i Sörmland: Duvhällen, Kafjärden och Ånhammar. Hur påverkas människor och djur av buller från vindkraftverk? Hur ser man på olycksrisken?

Vi vänder oss till Kerstin Jansbro som är programchef för Vindval. Vindval är ett kunskapsprogram som fokuserar på just forskning om vindkraftens påverkan på människor, natur och miljö. Programmet bedrivs som ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket.

Vilka är fördelarna med vindkraft?

– Det är ju just att det är förnybar energi som gör att vi kan nå de miljö- och klimatmål som satts upp. Det finns en politisk vilja att gå över till förnybart. Det är just när det gäller miljön som de stora vinsterna finns.

Men bredvid fördelarna syns också nackdelarna. Vindkraften beskrivs i en aktuell lägesrapport från Vindval som global nytta med lokala effekter.

– Samtidigt behöver man sätta det i perspektiv. Forskning har visat att vindkraft är det kraftslag som har minst påverkan på ekosystemen.

Frågorna och oron som syns i vindkraftens spår här i Sörmland är inte unika för länet. Den här typen av frågor syns på många håll i landet och är det som ligger till grund för vad Vindval väljer att fokusera sin forskning på.

– Generellt är det såna områden vi fokuserar på, där vi ser att det finns många frågetecken. Både från allmänhet men också från projektörer och länsstyrelse.

De allra flesta frågorna gäller ljud och buller, andra påverkan på landskapet och fastighetsvärdet för kringliggande hus.

– När det gäller fastighetsvärdet så är det många olika faktorer som påverkar värdet på en fastighet. De större internationella studier som gjorts, bland annat i USA, har inte visat att vindkraft påverkar fastighetsvärdet. Här i Sverige saknar vi ännu så länge ett bra statistiskt underlag för att dra några slutsatser.

När det gäller buller pågår det just nu två studier kring detta.

– Det finns riktvärden man ska följa som reglerar vilken ljudpåverkan som tillåts vid bostäder och därigenom hur nära bebyggelse som vindkraftverk får byggas.

Annars är påverkan på fåglar och fladdermöss något som det också forskas på just nu.

– Där kan man påverka mycket beroende på hur och var verken placeras. Det är viktigt att göra en bra miljökonsekvensbeskrivning där man tar hänsyn till just djurlivet och rödlistade arter. Såna saker hanteras i tillståndsprocessen.

Och just tillståndsprocessen lyfter Kerstin Jansbro fram som central.

– Det är jätteviktigt att ha en bra dialog med bra samråd innan ett projekt. Så att olika intressen får komma till tals och att man kan hitta lösningar.

Några jag varit i kontakt med känner att fåglarna är mer värda än människorna, vad vill du säga till dem?

– Det handlar om att göra en saklig bedömning och väga samman alla intressen. Visst kan det hända att vissa känner att det inte blev precis som de ville. Vindkraften både syns och hörs. Oavsett vilket område man väljer så finns det olika intressen. Vid kuster, fjäll, naturområden, privatpersoner...

Jag har fått frågan om vindkraften verkligen är grön. Man menar att det vid tillverkning och byggnation av ett verk går åt mer koldioxid än vad man kan räkna av under ett verks livstid.

– Där har det gjorts studier, livscykelanalyser, så det vet man – att det stämmer inte. Frågan har varit uppe och har besvarats.

Frågorna och oron kring vindkraften har blivit lite av syftet med Vindval, att genom sitt arbete med forskning och sammanställning av aktuell forskning kunna komma med svar.

– Man ska ta folks oro på allvar.

En annan vanlig fråga gäller säkerheten. I år gav Energimyndigheten ut en skrift med anledning av frågorna kring just olyckor vid vindkraftverk. Och att dessa behöver beaktas i samband med vindkraftsetableringar.

Enligt rapporten är nedisning och risk för iskast den olycksrisk som lyfts fram mest, att det bildas is på exempelvis rotorbladen som sedan utgör en risk när den lossnar. Risken bedöms som störst för vindkraftverk som finns i kallt klimat och på hög höjd. Samtidigt har det inträffat få olyckor på grund av iskast.

Andra risker kan vara nedfallande delar och haverier. Sådana händelser är ovanliga men har inträffat, beskriver rapporten. Även bränder i vindkraftverk tas upp och beskrivs som relativt sällsynta. Samtidigt beskrivs de även som riskfyllda när de väl uppstår.

"På grund av de risker som uppstår vid en brand i ett vindkraftverk har ingen släckinsats kunnat genomföras vid inträffade bränder, utan området runt om har spärrats av då rotorblad med mera faller till marken när branden pågår. Det beror också på att brandkåren inte har den utrustning som behövs eller erfarenhet för att kunna släcka en brand i ett vindkraftverk."

För att minimera risken för brand förses vindkraftverk med åskledare. Verken ska också underhållas och servas regelbundet för att minska brandrisken men också risken för eventuella oljeläckage.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!