De första tranorna i år kom redan i slutet på februari, vilket Lennart Wahlén, före detta naturskolepedagog, menar egentligen är ovanligt tidigt för tranorna att komma hit. På 90-talet var det vanligare att tranorna kom till Sörmland i april, men på grund av att det varit varmare i början av året, så kommer de tidigare. 

– De flesta tranor övervintrar i Spanien. De känner av det här med klimatet och de första tranorna som kommer vill ha den bästa häckningsplatsen. Därför kommer de så tidigt som möjligt, säger Lennart Wahlén.

Tranornas ankomst till Sverige har länge varit ett tecken på att våren är kommen, och att de kommer tidigare, säger Lennart Wahlén är en stor förändring för fågeln som har skett genom åren.

Lennart Wahlén säger att det också var det mer sällsynt att se en trana i Sörmland för 30 år sedan. På den tiden var det färre fåglar som kom hit och de var väldigt skygga för människor. År 1980 uppskattades det att det fanns 75 par tranor i Sörmland, en siffra som han tror har mer än fördubblats i dag.

– Det beror på att de får vara ifred av människan. De har lärt sig att vi inte är farliga. Det finns också mer viltvatten och biotoper, säger han. 

Om man i dag får syn på två tranor ute på fälten, säger Lennart Wahlén att de förmodligen smugit sig ut för att äta lite på morgonen. 

Lennart Wahlén förklarar att tranor trivs bäst i våtmarker, vilket det finns gott om i Sörmland. Tranorna häckar vanligtvis på platser där det finns vass, myr eller mossa. 

– De väljer en biotop där det är fuktigt och blött hela sommaren, säger han.

Om det finns något specifikt område i Sörmland som tranorna trivs i bäst kan inte Lennart Wahlén svara på. Man kan hitta dem lite överallt i länet så länge det är våtmarker som ligger ostört där. Områden där det är vanligt att se tranor är enligt honom Svanviken och Bötesmossen.

Tranor är inte kända för att orsaka särkskilt mycket skada, men för lantbrukare kan det bli problematiskt när väldigt många tranor samlas i ett område.

– De kan trampa ner marken och de äter även skotten. Det förstör odlingen, säger han.

På grund av att tranor kan börja äta odlingar har man en taktik på vissa ställen för att undvika skadorna på marken. Lennart Wahlén säger att vid Hornborgasjön, där tusentals tranor häckar om året, odlade man potatis för flera år sedan. När tranorna sedan kom på våren, trampade de ner odlingarna. Då började man med att inte skörda potatisen på vissa ställen, så att tranorna enbart dras dit.

– Sen slipper lantbrukarna ha dem på sina nyodlingar.

Tranor reser alltid i par, som håller ihop liven ut, men om man skådar en trana själv på ett fält är det högst troligt att ägget lagts enligt Lennart Wahlén. Under den tiden ruvar honan ägget eller äggen, och det är då hanen man ser äta på fältet. Det tar en månad för ägget att kläckas. Under den tiden är det ovanligt att se de små fågelungarna.

– De är väldigt små när de kläcks, men det går rätt så snart ut med sina föräldrar och är utsatta. Om de ser en människa, då går de. 

Efter cirka två månader efter äggen kläckts är fågelungarna flygfärdiga. Det betyder däremot inte att de flyger iväg direkt, utan tranorna är kvar vid de sörmländska våtmarkerna fram till september. Först då flyger de söderut och landar oftast i Spanien. Där stannar de fram tills när våren visar sina första tecken i Sverige igen.