– Det här var mitt livs chock, kan jag säga. Det är så tråkigt så man gråter. Vem gör så här?
Anette Dahlenius, styrelseledamot i Trosa/Vagnhärads skyttegille, hade i alla fall hunnit kliva ur sängen när telefonen ringde. Flera andra väcktes av samtalet.
Det var klubbens ordförande, Ulf Lindén, som tvingades sprida det trista budskapet: klubbstugan och stugan vid korthållsbanan var på god väg att brinna ner till grunden.
De båda byggnaderna ligger 50 meter ifrån varandra – ett faktum som snabbt väckte misstankar om mordbrand.
– Förmodligen var det väl vapen de var ute efter. Sedan satte de eld på grejerna efteråt för att röja undan bevisen. Men det känns ju bara så jätteonödigt, säger Ulf Lindén.
När SN kommer till platsen strax före tio på onsdagsmorgonen har räddningstjänsten redan tackat för sig. Det fanns inte så mycket att göra, helt enkelt.
Luften dallrar över det som en gång var en nyrenoverad, vinterbonad klubbstuga om 60 kvadrat. Det är glödbädden under bråtet som värmer.
Tallarna allra närmast står som svedda silhuetter mot skyn. I övrigt tycks växtligheten ha klarat sig bra.
– Det är tur att det är lite vått i markerna. Annars hade det ju kunnat bli en skogsbrand av det, säger Anette Dahlenius.
Hon och resten av styrelsen har samlats i en liten klunga mellan de båda brandhärdarna. Tillsammans skakar de på huvudet. Suckar. Försöker ta in.
Ett 80-tal personer är medlemmar i Trosa/Vagnhärads skyttegille. På sistone har de unga blivit fler, något som sekreteraren Tommy Lundquist gläds åt.
– Det är för att vi gjort de satsningar vi gjort och fått in elektroniken på korthållsbanan. Det tycker ungdomarna är roligt, säger han.
Det elektroniska systemet innebär att den som ligger inne i stugan och skjuter direkt får veta att hur skottet tagit. Men korthållsstugan är nu ett minne blott.
Det är under se senaste två åren som merparten av investeringarna gjorts. Minst en miljon kronor handlar det om, menar ordförande Ulf Lindén – åtminstone om alla ideella arbetstimmar räknas in.
– Det är så dråpligt. Den 1 december skulle vi ha haft ett styrelsemöte för att summera resultatet och komma fram till om något återstod. Nu återstår allt, säger han.
Vad som händer nu är ovisst, men klubben tänker inte ge upp. Det kommer att smälla i skogen även nästa sommar.