Skolexpert: "Nyköpingsmodellen har lett till ökad segregation"

Välutbildade svenskfödda familjer väljer bort Nyköpings högstadium, vilket lett till ökad skolsegregation. Via skolvalet kan familjer "shoppa" sig ur Nyköpings demokratiska ambitioner. Det slås fast i en rapport utgiven av tankesmedjan Arena Idé, som fått utrymme på DN debatt.

26 oktober 2018 16:00

28 kommuner av 30 är ur ett skolperspektiv segregerade. Det är i hög grad orsakat av skolvalet, enligt en rapport av German Bender, programchef arbetsmarknad på tankesmedjan Arena Idé, och Per Kornhall, fil dr, oberoende skolexpert. Han säger:

– Det går fler elever i en segregerad skolmiljö i Nyköping i dag än det gjorde tidigare.

Författarna har bland annat studerat Nyköpingsmodellen, eftersom den fått mycket uppmärksamhet för sitt försök att på kommunal nivå bryta segregationen inom skolan.

– Det Nyköping gjorde var ett gott försök. Det vi vill belysa är att systemet omöjliggör för politikerna att komma åt segregationen, säger Per Kornhall.

Nyköping är inte ett lyckat exempel på integration eftersom segregationen i Nyköping har "bytt ansikte". Fler elever befinner sig nu i en homogen omgivning än innan Nyköpingsmodellen, enligt rapporten.

Orsaken är det som kallas "white flight"-problematiken och att svenskfödda välutbildade familjer väljer nyetablerade friskolor för att slippa sätta sina barn i en skola med mer blandade elevgrupper.

– Det är systemet som möjliggjort för den svenska välutbildade medelklassen att sortera sig själva, säger Per Kornhall och syftar på den nationellt reglerade skolmarknadens mekanismer.

Innan Nyköpingsmodellen fanns fyra kommunala skolor på högstadienivå i Nyköping. Långbergsskolan var kraftigt segregerad enligt rapportens segregationsindex, men övriga skolor relativt måttligt segregerade eller inte alls segregerade, vilket även gällde de två högstadiefriskolorna Kunskapsskolan och Vittra Kungshagen, som finns presenteras i rapporten.

När de fyra kommunala skolorna slogs samman till det som kallas Nyköpingsmodellen minskade segregationen på den kommunala skolan men inte i Nyköping i sin helhet, enligt rapporten.

– Det var ett gott försök och i någon mening har man brutit den värsta "enklaveringen" av de utlandsfödda och lågutbildade.

Utvecklingen har gått mot att alla friskolor blivit kraftigt segregerade, där Nyköpings friskola toppar statistiken enligt det segregationsindex som används i rapporten. Kunskapsskolan och Mikaeliskolan hamnar på samma index och Vittra strax under. Både Kunskapsskolan och Vittra har mer än fördubblat sina värden och med andra ord blivit betydligt mer segregerade.

– Segregation handlar inte bara om de nytillkomna i samhället eller lågutbildade utan lika mycket om de i det andra spektrumet, säger Per Kornhall.

Rapporten har fått stort nationellt genomslag via DN-debatt, där den presenterades fredagen den 26/10.

Rättelse: I den första versionen av den här texten kunde läsarna få uppfattningen att endast två friskolor hade etablerade högstadieskolor i Nyköping läsåret 2011/2012. Det stämmer inte. Nyköpings friskola, Mikaeliskolan Fokusskolan, Kunskapsskolan och Vittra Kungshagen hade etablerade högstadieskolor vid den tidpunkten.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Fredrik Ericsson

Ämnen du kan följa