Människan orsakar globala klimatförändringar. Reduktion av växthusgaser är nödvändigt för att begränsa växthuseffekten. Detta är vedertagen vetenskap, inte politik eller ideologi.

För att minska Sveriges samlade klimatavtryck måste förändring ske på många håll. Koldioxidutsläppen kopplade till matproduktion globalt är lika stora som till transporter. Boskapsskötseln svarar för 15 procent av de globala utsläppen av koldioxid. Utsläppen skiljer sig mycket mellan länder; svenskt nötkött ger cirka 25 procent mindre utsläpp än genomsnittet inom EU. Efterfrågan på kött och mejeriprodukter är alltså en viktig del av människans påverkan av klimatet.

För att få så stor klimatmässig effekt som möjligt måste förändring ske brett i samhället. Det krävs bland annat förändrad allmän praxis inom offentlig förvaltning. Servering av kött (nöt, fläsk, fågel) inom offentlig sektor bör halveras. Allt kött som serveras inom offentlig sektor ska ha svenskt ursprung.

Vård, skola, och omsorg serverar så mycket som tre miljoner måltider per dag, och gör således ett klimatavtryck i de proportionerna. Majoriteten, 2,4 miljoner serverade måltider, gäller skola och förskola. Typiskt köttfria måltider, såsom frukost, är inte en stor andel av det totala. En halvering av antalet köttmåltider torde alltså bli signifikant och leda till minskade utsläpp.

Genom förskola och allmän skolplikt är den största mottagargruppen barn och unga. Maten är en del av utbildningen. (Skollagen 2010:800) Skolmaten ska vara ett sätt att utbilda om klimatförändringar och hur en själv kan agera för att bemöta dem. Upplysta svenska skolelever har dessutom goda förutsättningar att skapa spridning till ”vuxenvärlden”, dels genom vad som äts i hemmen och dels genom eget aktivt påverkansarbete i miljöfrågor. Se bara vad Greta Thunberg har åstadkommit.

Dessutom kan man tänka sig att offentlig förvaltning inte bara bör visa medborgarna rätt väg att gå, utan dessutom har ett yttersta ansvar att med alla medel leva upp till Sveriges klimatmål.

Köttimporten till Sverige har ökat sedan mitten av 90-talet. Offentliga storkök, restauranger och livsmedelsindustrin är i dag de största köparna av importerat kött. Då svenskt kött gör ett mindre klimatavtryck än genomsnittet inom EU bör offentliga storkök övergå till att enbart hantera svenska köttprodukter. (Helst lokala/regionala, eftersom miljön inte känner några nationsgränser.) Kostnaden för ett eventuellt dyrare kött täcks av att inköpsmängden halveras.

Låt måltiden inom offentlig sektor bli en viktig spelare för förändring i hela samhället. Gör grön mat till norm.