Det finns varken skattemässigt utrymme eller rimliga skäl att öka kommunens kostnader för att ge fler betalda lediga timmar inom exempelvis äldreomsorgen. Försöket med sex timmars arbetsdag i Nyköping är tydligt nog.
Den planerade kostnaden för det ett och ett halv år långa projektet var 9,1 miljoner. Slutnotan landade på 13,5 miljoner, drygt 4,4 miljoner mer än vad som var tänkt, med fler skift och högre personalkostnader än väntat.
Effekten är i linje med de flesta försök med sex timmars arbetsdag. Det är att köpa en lite bättre arbetssituation med mycket stora pengar. De som jobbar mindre upplever att de är lite starkare, mår lite bättre och orkar lite mer. Det är förstås en god tanke att försöka minska stressen i arbetssituationer, att den som jobbar också ska kunna känna sig stark nog att njuta av sin fritid. Men det är en annan sak att hävda att mer av fritiden ska vara betald av andra.
Vi har en god princip på arbetsmarknaden om att den som jobbar ska få betalt för själva jobbet. Därför är de här försöken körda redan innan de dras igång. Det går inte att radikalt öka kostnaderna för exempelvis äldreomsorgen i syfte att få färre arbetade timmar per anställd. Varje arbetad timme behövs.
När den förra kommunledningen, den rödgröna, lanserade försöket var en förhoppning att hitta svar på hur jobbet inom äldrevården kan mer attraktivt. Ambitionen att arbetet ska bli mer effektivt och samtidigt mer givande att utföra är konstruktiv. Det är därför glädjande att höra att projektet också har gett en del uppslag till nya arbetssätt. För det är sådana förändringar som räknas.
Det är rimligt att arbetsuppgifter och verksamhetsmål syftar till att ge så bra vård och omsorg till de äldre som möjligt - utan att slita ut eller försämra hälsan för de som levererar den omsorgen i vardagen. Alltifrån bättre och sammanhängande scheman till ny teknik som drar ned på slitsamma monotona arbetsuppgifter, är nyttiga förändringar.
Framtiden ser också ut att bjuda på en teknikutveckling inom vård och äldreomsorg, vilket förändrar arbetsuppgifterna för de människor som arbetar där. Ett handfast exempel är exempelvis duschrobotar i äldrevården. På Örebro universitet pågår forskning inom ramen för ett tvärvetenskapligt, EU-finansierat internationellt projekt vid namn Caresses. Tanken är att få fram robotar med artificiell intelligens nog att ge individuellt anpassad hjälp, att bättre ”förstå” hur den som behöver hjälpen också vill ha den.
Teknikutveckling förändrar och kan förhoppningsvis eliminera de mest slitsamma arbetsuppgifterna inom omsorgen och vården. Följden kan bli att mer arbetstid på omsorgssidan då kan ägnas åt det sociala uppdraget. Att vara en hjälpande medmänniska och bland annat bryta mer av den ensamhet som omsorgsbehövande ibland kan uppleva, är en form av välfärd.