Söndagskvällens Rapport (11/8) bjöd på ett nyhetsinslag som handlade om hur utvisningarna till Afghanistan hanteras. Gränspolisen anser att mycket har blivit bättre för de asylsökande som utvisas till Afghanistan, vad gäller hur myndigheten hanterar hur individerna förbereds för att lämna Sverige och sedan tas emot i Afghanistan. Själva utvisningarna sker för att regeringen har begärt att så ska ske och att Migrationsverket bedömer det som tillräckligt säkert i Afghanistan.

Problemet är förstås att just säkerhet och trygghet i Afghanistan kan liknas vid rysk roulette. Det gäller att ha tur, annars smäller det. Även i de områden som betecknas som relativt säkra är risken för terrordåd ständigt närvarande. Afghanistan rankades 2018 som världens farligaste land.

Bara under juli månad dödades och skadades 1 500 civila, den högsta siffran sedan 2017. Är det ett säkert läge? Migrationsverket behöver göra en uppdaterad bedömning av läget, eftersom det direkt påverkar hur gränspolisen hanterar utvisningar från Sverige. Finns det sett till omfattande våldet några skäl att betrakta huvudstaden Kabul som ett "relevant och rimligt internt flyktalternativ" längre? Går utvisningarna i nuläget ens att motivera?

Inte ens de fredsförhandlingar mellan regeringen, USA och talibanerna som förs är någon direkt framgång. Talibanerna vägrar förhandla direkt med den afghanska regeringen, bara med amerikanerna.

USA söker en väg ut, att minska truppnärvaron, men inte på bekostnad av IS, al-Qaida vinner utrymme. Förhandlingarna med talibanerna ska "tvinga" fundamentalisterna att kapa band och närhet till andra terrorgrupper. Men även ökad makt för talibaner och dess hårdföra islamism är i sig en utveckling mot mer förtryck, oförenligt med demokrati. För den som drömmer om eller har sökt en västerländsk livsstil lär hotbilden bli ännu värre.