Hjalmar, 7, vill ändra på skolmaten – skrev brev till chefen

"Varför får vi så mycket mat som barn inte gillar?". Det undrar Strängnäsbon Hjalmar Engberg i ett brev till kommunens måltidsservice.

12 december 2018 18:07

Så här lyder sjuåringens egenskrivna funderingar som han nyligen skrev i skolan:

”Hej Jag heter Hjalmar och jag har några frågor om matsalen och maten. Varför får vi morötter i köttfärssåsen? Varför får vi inte grädde till pannkakan? Varför får vi bönor när nästan ingen gillar det? Varför får vi så mycket mat som barn inte gillar? Varför får vi inte avokado när vi äter tacos? Vänliga hälsningar Hjalmar Engberg".

Brevet tar också upp frågan om mat till barn som har så kallade NPF-diagnoser, som står för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Enligt Hjärnfonden har ungefär 100 000 svenskar någon form av NPF-diagnos. I begreppet ryms diagnoserna ADHD, ADD, autismspektrumstörning, språkstörning och Tourettes syndrom.

– Det finns många barn även i Strängnäs kommun som har någon form av diagnos och det är oftast de eleverna som behöver fylla på energi mest under dagen, säger Hjalmars pappa Jocke Engberg.

I skolmatsalen kan det innebära att vissa barn har svårigheter med att prova nya maträtter och röror där olika ingredienser är blandade med varandra.

– Hjalmar skriver ju till exempel om morötter i köttfärssåsen. Även fast det inte smakar annorlunda, blir det en annan konsistens. Det kan barn vara ganska känsliga mot, säger Jocke Engberg.

Vad äter ni hemma?

– Det kan vara exempelvis spaghetti och köttfärssås, fisk eller köttbullar.

Vad tycker ni att kommunen borde göra?

– Jag tänker att maten generellt ska vara mer barnanpassad. Sedan gör de ett jättebra jobb på måltidsservice och vi förstår att de har ett helhetsuppdrag såklart. Barnen ska absolut få en möjlighet att prova andra saker också, men kommunen borde också kunna tänka tvärtom, att man utgår från vad barnen redan gillar.

Familjen har nu förhoppningar om att kunna få till någon form av förändring framöver.

– Självklart tycker vi att det vore kul om Hjalmars brev genererar till att man anpassar menyn så att även barn med NPF-diagnostik blir mätta och nöjda.

Enligt Strängnäs hemsida lagar kommunens interna måltidsleverantör cirka 7 000 portioner per dag.

Karin Lundell är måltidschef över den verksamheten.

– Jag är jätteglad att Hjalmar har skrivit brev till oss. Strängnäs kommun har ju ett ansvar enligt skollagen att erbjuda goda och näringsrika måltider till alla skolbarn, och det är bättre ju fler barn och elever som engagerar sig i skolmåltiderna, säger hon.

Kommunens måltidsservice samverkar med utbildningskontoret för att hitta nya sätt för barnen att prova nya råvaror.

– Nya rätter serveras återkommande i menyn för att vänja barnen vid nya smaker och konsistenser. Vi fångar upp synpunkter och åsikter från skolor och förskolor via kockarna, säger Karin Lundell.

Hjalmar skriver "Varför får vi så mycket mat som barn inte gillar?". Vad är ditt svar?

– Ofta serverar vi rätter som vi vet att många barn gillar, men ibland behöver vi utmana barnen att våga prova nytt. Vårt nuvarande sätt att leva, med flygresor, köttkonsumtion och så vidare, är inte hållbart, och kommunen har ett jätteviktigt uppdrag i att få den växande generationen att anamma ett mer hållbart sätt att äta och leva. Detta är ovant för många barn, och därför kan det upplevas som att vi serverar mat som barn inte gillar.

Det finns specialmat med hänsyn till exempelvis religion och allergi, men hur tänker kommunen kring barn med NPF-diagnoser?

– Barn med NPF-diagnos som dessutom har behov av anpassad kost, ansöker om det precis som barn med allergi. Innan beslut ska barnets behov diskuteras med såväl vårdnadshavare, pedagog och ansvarig kock för att anpassningen ska bli så bra som möjligt.

– Den anpassade kosten ska också tidsbegränsas, så att åtgärden följs upp och justeras. Målet för dessa barn är alltid att närma sig ”vanlig” kosthållning så mycket som möjligt, det vill säga att barnet lär sig att ta del av samma mat som andra barn, säger Karin Lundell.

Måltidschefens svar på Hjalmars frågor

Karin Lundell, måltidschef i Strängnäs kommun, svarar på Hjalmar Engbergs, 7, frågor om skolmaten.

Varför får vi morötter i köttfärssåsen?

– Både kroppen och planeten mår bra av att vi minskar köttkonsumtionen kraftigt. Därför använder vi både köttfärs och grönsaker i köttfärssåsen. Det ger mer vitaminer, fiber och smak till maten.

Varför får vi inte grädde till pannkakan?

– Grädde till pannkakan låter som en riktig fest, och i skolan äter vi vardagsmat. Det betyder till exempel att vi väljer bort de dyraste råvarorna, och även sådana råvaror som innehåller mycket fett och socker. Vispgrädde innehåller jättemycket fett och det passar bäst till fest.

Varför får vi bönor när nästan ingen gillar det?

– Det serverar vi för att alla, både barn och vuxna, behöver vänja sig vid att äta mycket baljväxter. Det kan kännas svårt att lära sig, men om man provar många gånger kommer det att kännas bättre.

Varför får vi så mycket mat som barn inte gillar?

– För att vi behöver lära oss att äta mer klimatsmart och miljövänligt. Många barn i dag äter inte det hemma och då kan det kännas jobbigt i skolan att få mat man inte är van vid.

Varför får vi inte avokado när vi äter tacos?

– För att avokado är dyrt och odlas långt bort från Sverige, ofta i länder där lokalbefolkningen drabbas negativt när avokadoträden suger upp allt vatten ur jorden. Vatten människorna skulle behöva till sig själva för att kunna odla sin egen mat.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Philip Johnsson

Ämnen du kan följa