96 000 kronor. Så mycket har Nyföretagarcentrum fått av Sörmlands sparbank för att få fler oxelösundare att starta företag.
– Vi har fått pengarna för att öka entreprenörskapet bland utlandsfödda som bott i Sverige ett tag och börjat etablera sig, samt ungdomar. Sedan vänder sig projektet egentligen till alla i Oxelösund, men vi fokuserar lite extra på just de här två grupperna, säger Birgit Båvner på Nyföretagarcentrum.
Det är en ideell organisation som arbetar med just nyföretagandet i Östra Sörmland. Båvner pekar på att Oxelösund inte är en ort som traditionellt haft mycket egenföretagande och att de vill presentera den möjligheten för stadens unga - redan när de är i högstadieåldern.
– Det är vanligare att vi träffar ungdomar när de går sista året i gymnasiet, men eftersom det inte finns någon gymnasieskola i Oxelösund tänkte vi göra det redan i högstadiet. Så vi tänker göra ett lite speciellt samarbete med skolan i år, säger Båvner.
– Sedan förstår vi att de inte kommer att starta ett eget företag redan i högstadiet, men man vet att unga ofta börjar bestämma vad de ska ha för inriktning i livet redan när de går i sjuan. Egentligen tycker jag att det är konstigt att det inte finns fler unga företagare i Oxelösund, med tanke på att det finns flera väldigt bra förebilder, fortsätter hon.
Den andra gruppen de tänker fokusera på är utlandsfödda där det handlar om att informera om allt från regler till företagskultur.
– Vi känner att det är mycket man behöver kunna som kanske inte är självklart om man inte är född i Sverige. Det kan handla om sådant som en som är född i Sverige har fått med sig via sommarjobb och föräldrarnas arbete, säger Båvner.
– En sak kan exempelvis handla om marknadsföring. Är man uppväxt i en stad med flera miljoner invånare kan det räcka att sätta upp en lapp på dörren om vad man erbjuder. Det fungerar inte i Oxelösund, där köpbeteendet är helt annorlunda, fortsätter hon.
Båvner menar att ett ökat företagande bland utlandsfödda som bott en tid i Sverige också kan minska arbetslösheten inom den gruppen.
– Vi vet att entreprenörer som kommer till Sverige ofta anställer landsmän. Sedan bildar de i vissa fall en ny marknad med exempelvis mat och kläder som vanligtvis inte säljs här. Det blir både en ny marknad och en ny målgrupp, säger hon.