Det är en vanlig knipa i politiken. Två goda ting vägs mot varandra – och man kan bara välja det ena. Nyköpingsbon Kersti Arvidsson reagerar i dagens SN på att hon inte längre kan få hjälp med matinköp från den lokala butiken via hemtjänsten.
I det här fallet valdes Nyköpingsstyret att låta arbetsgivarperspektivet gå först. Genom att lyfta över matinköp och leveranser på en annan aktör, mötte man krav på bättre arbetsförutsättningar – och minskade kostnader. Två flugor i en smäll – och det gjorde det lättare för politikerna att säga ja.
Prislappen var också dubbel. Valfriheten för hemtjänstmottagarna minimeras. Livsmedelsinköp som annars hade kunnat gå till lokal livsmedelshandel hamnade i klump hos en aktör utanför kommunen. I månadsskiftet sker förändringen.
Varje vägval har fördelar – och nackdelar. Förändringen gjordes inte utan vånda inom de styrande partierna i Nyköping, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet. Trion har ju ett överenskommet mål om att uppvärdera och underlätta för lokalt företagande, vilket också spelar in.
Det är inte svårt att förstå den frustration som en hemtjänsttagare som Kersti Arvidsson känner. Valfrihet betyder något, Makten att själv kunna välja är något värdefullt. Det märks som mest när vi inte längre har den. Att inte längre ha möjligheten att stödja sin lokala butik är svårt. Inte minst för den som tidigare har sett det som en självklar sak att göra. Oavsett om vi talar om lanthandeln i byn, kvartersbutiken eller stormarknaden i stan.
Ibland kan inte politiken välja både och, å andra sidan är ingen förändring huggen i sten. Kan avvägningarna göras bättre? Superlokala upphandlingar? Finns andra nyttor att omfamna? Utan att driva upp kostnader? Förändringarna tål att utvärderas och nagelfaras.