Pandemin har visat att digital vård har poänger

Sverige 11 november 2020 06:19
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Coronapandemin rasar vidare och smittspridningen ökar åter. Samtidigt pågår arbetet med ett vaccin febrilt och det kommer med all sannolikhet komma ut på marknaden snabbare än något annat tidigare gjort. Däremot ser vi ut att, även efter pandemins mest akuta fas, stå inför vissa förändringar i vår vardag som med all sannolikhet kommer finnas kvar. 

En av dessa är att digitaliseringen fortsätter accelerera. Hemarbete och allt fler nya, digitala, tjänster kommer i någon grad finnas kvar efter 2020, och vården är en del av samhället där den befintliga utvecklingen skyndats på avsevärt under pandemin. 

Fler vårdkontakter än någonsin tidigare har gjorts via digitala plattformar. Statistik från SKR visar att nätläkartjänsterna Doktor 24, Kry, Min Doktor och Doktor.se hade över 206 000 besök i mars jämfört med 126 000 i januari. De behov som uppstått har även medfört att regionerna själva i allt högre grad använder sig av digitala verktyg för patientkontakter. 19 regioner har sedan årsskiftet utvecklat befintliga, eller etablerat nya, digitala tjänster.  

 

Utvecklingen visar tydligt på det behovet av digital vård som pandemin medfört. Den har onekligen spelat en viktig roll i att minska antalet kontakter inom, och belastningen på, primärvården. 

Vården stod även innan 2020 inför en rad långsiktiga utmaningar. Megatrender i samhället, som demografin och det i grunden mycket positiva faktumet att vården blivit bättre, har bidragit till en ökad efterfrågan i befolkningen. Det innebär att nya, mer kostnadseffektiva, vägar till kontakt och rådgivning behövs. Där är digitala tjänster och aktörer en viktig del av lösningen. 

Frågan är dock inte okontroversiell. Tonläget angående digital vård och ”nätläkare” har stundtals varit högt. Det är inte sällan olika frågor som diskuteras samtidigt och blandas ihop under en och samma etikett där ”digital vård” får kritik för att påverka vården och välfärden negativt. 

 

Det har definitivt funnits aktörer som genomfört ogenomtänkta kampanjer och enskilda förändringar som inte varit till det bättre för medborgarna, men att ”digital vård” pekas ut och misstänkliggörs är inte konstruktivt. Pandemin har snarare visat på vikten av att vi kommer bort från den typen av uppdelning. 

Digital vård och nya digitala aktörer är nämligen inte ett separat fenomen som existerar på en egen privat marknad och som står bredvid den ”vanliga”, offentligt finansierade vården. Snarare är all vård i någon form ”digital vård” idag. Digitala plattformar, tekniker och mötesvägar förekommer i hela vården, hos nya aktörer såväl som hos regionerna. Privata aktörer används av regioner för att hjälpa till under tillfälliga arbetstoppar och digitala plattformar som utvecklats privat används sedan av det offentliga. 

 

Sverige skulle tjäna på om vi slutade peka ut vissa aktörer och tekniker i den offentliga debatten och ge dem skulden för sådant vi inte gillar. För att klara vården behövs alla lösningar, och digitaliseringen kommer genomsyra hela välfärden. Det viktigaste är att alla som är aktiva inom vården har en gemensam utgångspunkt: att de vill göra den bättre.

Hanna Marie Björklund

Ämnen du kan följa