Det finns skäl att se över tillgängligheten på vårdplatser på landets sjukhus. Om utrymmet för att få läggas in är så smalt att det snabbt blir överbelagt, att nödlösningar görs till standard, då räcker dagens ordning inte till.
Samtidigt ska självklart vården också ha ett krav på kostnadseffektivitet. Delvis för att, krasst sagt, få mesta möjliga vård för varje skattekrona och motverka kostnadsökningar som driver fram ständiga skattehöjningar, men också för att slippa hårda åtgärder som aktivt ska begränsa patienternas tillgång till vården. Att bygga ”luft” i systemet på ett konstruktivt sätt är inte så enkelt. Men av det vi sett under pandemin, är ett utrymme för det oväntade ett måste om vården ska stå pall när mycket händer på en gång.
Centerpartiet föreslår nu en så kallad platsmiljard – att regionerna får statligt stöd för att ha ett extra vårdutrymme på landets sjukhus utifall att. Nyttjandet av vårdplatserna ska kunna hålla sig runt 90 procent i snitt och undvika att slå i kapacitetstaket utan särskilda skäl.
För att framtidens vård vara en arbetsplats som lockar, vilket Centerledaren Annie Lööf lyfte i sitt tal på partiets kommundagar, behöver politiken också bejaka en starkare kompetensutveckling och fler karriärvägar för vårdens anställda – med särskilt fokus på undersköterskor och sjuksköterskor. Att kunna utvecklas på sitt jobb är A och O, även om lön och arbetsmiljö också spelar stor roll. Men den som vill göra mer och vill utveckla en spetskompetens som behövs, den ska också ha goda möjligheter att göra detta.
Specialistsköterskor och specialistundersköterskor lär spela en allt viktigare roll i vården framöver. I detta finns också ett ansvar att ta från regionernas sida. Att ha en fingertoppkänsla i organisationen för att uppmärksamma anställda som vill specialistutveckla sig, personer som är redo att plugga mer – och i förlängningen också tjäna mer, förstås. Det kräver att organisationen inte håller enskilda tillbaka – bara för att de är så viktiga i den nuvarande organisationen att man inte vill se värdet av vad dessa kan tillföra med ökad spetskompetens. Den problematiken är allt annat än underlig, när scheman är svåra nog att få ihop och när vanlig sjukfrånvaro i personalen skapar stora svårigheter i sig.
En sak till: När vi talar om en starkare vård är det inte bara vad som finns på sjukhusen som ska räknas. Primärvården på vårdcentralerna bär mycket av vardagstrycket. Vi behöver dessutom se till att vården i större utsträckning också kan komma till den som behöver den. Distriktssköterskor har gjort detta länge, men det är ett sätt få vården att finnas ännu mer nära, när det också finns möjlighet med uppsökande läkare, ja hela team om man så vill. I Region Sörmland finns det exempelvis uppsökande verksamhet inom psykiatrin och inom den palliativa vården. Det vänder på bilden av att patienten alltid måste ta sig till vården.