Jämställdhet behöver prioriteras högre i Gnesta kommun

Gnesta kommun var tidigare en plats där jämställdhet sågs som något betydelsefullt.

Sörmland 5 juli 2021 05:01
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

 2010 började det en jämställdhetsstrateg som arbetade i förvaltningarna inom alla områden. Andra kommuner i Sverige kom till Gnesta för att ta del av modellen som användes här för inspiration och möjlighet att påbörja liknande projekt i de egna orterna runt omkring i landet. Nya invånare flyttade till Gnesta, med nyfikenhet och tillförsikt då de såg Gnesta som en plats där jämställdhet var viktigt.

 

Men sedan 2015 så finns inte längre den funktionen, då projektet avslutades. Tjänsten som jämställdhetsstrateg var inte tidsbegränsad från början men blev det efter hand. Då skulle alla istället ta ansvar för jämställdheten, men ingen specifik plan för det fanns. Och framtidstron att kvinnor och män skulle ha lika möjligheter, lika lön, bra arbetsvillkor, vara lika trygga, och kunna förverkliga sina drömmar lika mycket, blev inte längre självklar. Trots att kommunen skrivit på CEMR-deklarationen. 

 

Kunskapsnivån vad gäller jämställdhetsfrågor har sjunkit. Och vår kommun som tidigare varit i framkant vad gäller satsning på jämställdhet, låter det tidigare arbetet falla i glömska och agerar passivt. Ett exempel på det är att varje ärende som är uppe i nämnder och kommunfullmäktige skall innefatta en jämställdhetsanalys genom en ”Checklista för jämställdhet”. Men istället för att det görs metodiskt och noggrant för att skapa bästa förutsättningar för ett jämställt samhälle, så är det i praktiken något som ofta inte alls genomförs. Eller om det görs så är det bara en flyktig reflektion av antal kvinnor eller män som berörts av ärendet. 

 

Undantaget är förskola och skola, biblioteket och kulturen. Anledningen är att det finns viktiga styrdokument som gör att jämställdhet får en självklar plats lite mer per automatik. Åtminstone i förvaltningarnas skrivna dokument. Hur det ser ut i praktiken är fortfarande svårt att få grepp om? Då krävs utbildningsinsatser, att statistik samlas in, och att det utvärderas hur det har gått. Några sådana resultat finns inte att finna.

 

Inom många områden så lyser jämställdhetsfrågor med sin frånvaro, särskilt när det kommer till socialförvaltningen blir det tydligt att jämställdhetsanalys reducerats till att resonera om individer. Där jämställdhet blir en fråga som är icke applicerbar på majoriteten av ärendena. Feministiskt initiativ har skrivit motioner om införande av jämställdhetsråd och jämställdhetsstrateg redan i mars 2019. Ännu över 2 år senare har vi inte fått något svar av majoriteten angående detta. 

 

Det är på tiden att jämställdhet blir ett prioriterat område i Gnesta kommun igen. Vi vill se ett jämställt Gnesta, och det kan inte vänta utan behöver påbörjas redan nu.

Förtydligande 6/7: Feministiskt initiativ Gnesta har tagit del av jämställdhetsplanen i Gnesta kommun 2015-2020. Artikeln vi skrivit handlar om att det saknas en plan för hur jämställdhet skall implementeras i verkligheten, utan en jämställdhetsstrateg och jämställdhetsråd. 

Anja Probst, Johan Wahlström, Madeleine Harju, Katarina Linnarsson Utne, Malin Carmstad & Tania McConaghy från Feministiskt initiativ Gnesta

Ämnen du kan följa