Nu måste staten ta notan för sin egen vägbelysning

Varje krona som kommunen behöver lägga på statens vägnät innebär mindre medel till skolan, socialtjänsten, äldreomsorgen och andra centrala kommunala verksamheter, skriver Anders Knape.

Varje krona som kommunen behöver lägga på statens vägnät innebär mindre medel till skolan, socialtjänsten, äldreomsorgen och andra centrala kommunala verksamheter, skriver Anders Knape.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Debatt2021-04-13 05:53
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kommunerna tvingas bära kostnaden för hundratusentals belysningsanläggningar längs statlig väg. Det är orimligt att detta ska vara ett kommunalt åtagande. Nu måste staten börja ta ansvar för belysningen längs sina egna vägar.

Staten måste ta sitt ansvar för belysningen längs statlig väg. I en pilotstudie som SKR genomförde tillsammans med Trafikverket har man arbetat fram en gemensam metodik för hur kommunal belysning längs statlig väg ska hanteras. Kriterier för när en statlig väg ska vara försedd med belysning har prövats och utvärderats. 

Efter pilotstudiens genomförande meddelade dock Trafikverket att de på grund av ekonomiska skäl inte kommer att erbjuda sig att ta över kommunal belysning längs statlig väg. Det argumentet duger inte. Kommunerna kan inte tvingas plocka upp notan för statens vägbelysning bara för att staten har glömt plånboken hemma.

Ägarförhållandena för landets belysningsanläggningar på det statliga vägnätet är i dag komplicerade. Under mitten av 1990-talet genomfördes en omfattande övertagandeprocess mellan kommuner och dåvarande Vägverket, som resulterade i att parterna nu delar på vägbelysningen. I den kommande nationella planen för transportinfrastruktur som nu ska utarbetas bör inriktningen vara att staten tar ett större ansvar för belysningen längs det statliga vägnätet.

Totalt finns cirka 500 000 belysningsanläggningar längs statlig väg och kommunerna äger omkring 300 000 av dessa. Att kommunerna äger belysning längs statliga vägar innebär också att de bär kostnaderna för anläggningarna. Det är inte en rimlig ordning. Ett statligt övertagande skulle bespara kommunerna kostnader på cirka 200 miljoner kronor om året. För enskilda små glesbygdskommuner kan det handla om betydande summor för vägbelysningen.

När belysningsanläggningarna längst statens vägar nu behöver renoveras och energieffektiviseras ställs kommunerna inför ett tufft vägval: Rusta upp eller släcka ned. För att täcka upp för statens belysningsåtaganden tvingas kommunerna ta resurser från den redan hårt ansträngda kommunbudgeten. Varje krona som kommunen behöver lägga på statens vägnät innebär mindre medel till skolan, socialtjänsten, äldreomsorgen och andra centrala kommunala verksamheter. 

Om staten menar allvar med devisen hela landet ska leva så måste de även göra sin del för att hela landet ska lysa. Istället dras rullgardinen ner när Trafikverket fattar beslut om att ta bort vägbelysningen på flera håll i landet. Det är knappast bra för landsbygden, som har rätt till trygga och säkra vägar på samma villkor som resten av landet. Forskningen talar för att vägbelysning förbättrar trafiksäkerheten och bidrar till en mer framkomlig trafikmiljö för oskyddade trafikanter. 

Nu är det upp till regeringen att agera. Trafikverket måste få i uppdrag att erbjuda sig att ta över anläggningarna och tilldelas medel för att finansiera ett sådant övertagande. Det är på tiden att staten tar notan för sin egen vägbelysning.