Utvecklingen på svensk arbetsmarknad ställer höga krav på utbildning. En utveckling som snabbats på av pandemin. Digitalisering och klimatomställning gör att vissa jobb försvinner och andra tillkommer. Det är en utveckling som ställer höga krav på utbildning. Vi ser redan tidigt efter att restriktionerna börjat avvecklas att vissa branscher har stora problem med personalförsörjning. Restauranger och hotell skriker efter utbildad personal, liksom delar av handeln. Branscher där många ungdomar får sina första jobb. Sedan tidigare råder det brist på bland annat bussförare och elektriker.
För att svenska företag ska kunna växa måste de kunna hitta rätt kompetens. Enligt SCB:s prognoser kommer det att saknas 290 000 yrkesutbildade fram till 2035. En stor del av lösningen är att satsa på yrkesprogrammen på gymnasiet.
När LO nu besöker yrkesprogram i Södermanland, vill vi lyfta vad som behöver göras för att stärka dem.
Återinför högskolebehörigheten på alla program. Yrkesprogrammen har färre valmöjligheter jämfört med de högskoleförberedande, detta ser eleverna. Andelen som söker yrkesprogram har stadigt minskat sen högskolebehörigheten togs bort.
Fler elever måste ta examen från yrkesprogrammen. Drygt 70 procent av eleverna på yrkesprogrammen tar examen, det är för lite. En avslutad gymnasieutbildning är biljetten till arbetsmarknaden och är viktig för att företagen ska hitta rätt kompetens. Kvaliteten på yrkesutbildningarna behöver öka.
Vuxenutbildningen måste matcha arbetsmarknadsbehovet. Platserna inom yrkesutbildningen för vuxna måste öka och anpassas efter arbetsmarknadsbehovet. Utbildningarna ska innehålla arbetsplatsförlagt lärande och det måste finnas ett studiemedelssystem för vuxna.
Studie- och yrkesvägledningen måste stärkas. Elever måste kunna göra gymnasieval som bygger både på intresse och möjlighet till jobb. Studie- och yrkesvägledare behöver finnas i högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildningen. Även yrkesverksamma ska kunna få hjälp att yrkesväxla. Studie- och yrkesvägledare kan visa vägen till bristyrken och motverka könsstereotypa utbildningsval.
Yrkesprogrammen måste dimensioneras rätt. Efterfrågan på arbetskraft och kompetens skiljer sig åt över landet, därför måste utbildningarna anpassas efter de lokala behoven.
Dessa förslag kommer kraftigt förbättra matchningen på arbetsmarknaden och ge fler unga jobb direkt efter gymnasiet. Fler företag kommer hitta rätt kompetens, och fler personer kommer att få en anställning som passar intresse och kompetens.