Gnesta – en kommun som gillar tystnad

Det är kanske dags för kommunen att ta tag i arbetsmiljön och att fundera över varför så många väljer att inte stanna kvar. Skriver insändarskribenten.

Det är kanske dags för kommunen att ta tag i arbetsmiljön och att fundera över varför så många väljer att inte stanna kvar. Skriver insändarskribenten.

Foto: Henrik Norling

Insändare2021-01-23 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

För två år sedan skrotades den gamla kommunslogan ’Stadens lugn och landets puls’, men sedan dess har inte mycket hänt i kommunen. Eller jo, hänt har det nog en del, men man pratar inte om det. I Gnesta råder nämligen både svågerpolitik och tystnadskultur. Chefer söker sig bort från Gnesta (eller ombeds söka nya uppdrag) och alla frågor som uppstår i samband med det, tystas ner. Varför söker sig duktiga, drivna och engagerade arbetstagare plötsligt bort från Gnesta kommuns trygga famn? 

Eller är den kanske inte så trygg? Hur ser det egentligen ut med arbetsmiljön i kommunen? I tidningen har vi kunnat läsa om kriser i socialförvaltningen och då tänker många: Är det inte alltid svårt med arbetsmiljö inom hemtjänsten? Previa har utrett och kommit fram till att arbetsmiljön inom socialförvaltningen behöver förbättras. Men hur ser det ut inom andra förvaltningar? Vid fikastunderna ser allt kanon ut, ingen säger något om arbetsmiljön så att någon som inte bör, ska höra. 

Vid medarbetarenkäterna kan ibland en osämja anas, men då enheterna oftast enbart består av max 6-7 personer, blir det snabbt tydligt om någon är missnöjd och vem detta är. Då är det enklare att sätta sitt kryss på ok. Sen är det ju lönesamtal och utvecklingssamtal, där man kanske.. nej, man vill ju ha sina 150 kr mer lön detta år. Men ibland kryper historier fram. 

Historier där man höjer på ögonbrynen i förundran att de får pågå. Men alla som vittnar, tror att de är ensamma om sina upplevelser. Det är bara när någon får höra alla berättelser, som bilden blir extremt tydlig. Speciellt tydlig blir bilden när man har en position inom kommunen, där man både får höra arbetstagarnas sida och vad deras chefer tycker och tänker om dem, vilket sällan är respektfullt. 

Arbetsmiljöverket har fått in ett tiotal anmälningar och det har även Diskrimineringsombudsmannen. Tyder det på en sund arbetsmiljö? Nja, kanske inte. Men visst har kommunen en mängd rutiner och policydokument på plats? Självklart! Allt är uppdaterat och diskuterat och ändå tycks ingen känna till dess innehåll. Det är kanske dags för kommunen att ta tag i arbetsmiljön och att fundera över varför så många väljer att inte stanna kvar. Framförallt är det dags att lyssna på de anställda som faktiskt vågar säga något.