Nyligen sprang glada elever ut från landets skolor, många med en bra känsla i magen för att skolan faktiskt gör skillnad, både idag och imorgon. Den här känslan fanns inte där förra sommaren för en del av eleverna och deras föräldrar, helt enkelt beroende på att den skola de tidigare gått på inte kunnat erbjuda den trygghet och omsorg som just deras barn behövt. För vissa blev lösningen att byta skola, i en del fall från kommunala till fristående skolor. Det är därför tråkigt att vårt fria skolval är en fråga som ofta kokar ner till att handla om kommunala kontra fristående skolor. Jag blir väldigt fundersam när jag ser debattörer skriva att friskolorna väljer bort elever med särskilda behov.
Med en nyanserad bild måste jag säga att den friskola jag arbetar på aldrig väljer bort elever, oavsett behov.
Jag har genom åren mött föräldrar och elever som tack vare det fria skolvalet kunnat byta bort en icke-fungerande skola till förmån för en mindre och tryggare friskola. Våra elever blir sedda och uppmärksammade som unika individer, inte utifrån vilken ryggsäck de bär med sig. Hos oss får eleverna möjlighet att bygga upp tilliten igen, hitta tillbaka till känslan som gör att det känns bra i magen att gå till skolan igen, varje dag, året om. Det här arbetet skulle inte bli av utan starka ledare, rektorer som vågar se till elevernas bästa, skapa starka team och dialog mellan lärare, specialpedagoger, kuratorer, elevassistenter, vårdnadshavare och inte minst eleverna. För alla elever har rätt att må bra, oavsett om det är kommunal eller fristående regi, eller hur?
Nyansera bilden av friskolorna
Jag har genom åren mött föräldrar och elever som tack vare det fria skolvalet kunnat byta bort en icke-fungerande skola till förmån för en mindre och tryggare friskola. Skriver insändarskribenten.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.