Rätt av Ebba Busch att ifrågasätta svensk lagstiftning

Att följa lag är utom diskussion men däremot kan och bör Ebba Busch som framstående politiker initiera och föra debatt om lagstiftning, skriver Lars Blomqvist.

Att följa lag är utom diskussion men däremot kan och bör Ebba Busch som framstående politiker initiera och föra debatt om lagstiftning, skriver Lars Blomqvist.

Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Insändare2021-07-22 21:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Debatt har utbrutit om dom mot Ebba Busch. Detta inlägg med vidgad syn samt lekmannaperspektiv.
Svensk lag är rättspositivistisk, baserad på filosofen Axel Hägerström för tiden början 1900-talet. Hägerström utgick från rättspositivistiska strömningar som ifrågasatte moral, kontrasterande mot naturrätt som bejakar moral. Hägerström menade att moral är subjektiv och därmed inte har plats i rättsskipning med tes att enda giltiga lag är gällande lag. Svensk lag sticker ut vad avser förakt för moral, är utpräglat värdenihilistisk som lett till diskrepans mellan allmänhet och lagstiftning vad avser moral.

Socialism fann rättspositivism som verktyg för sin ideologi. Carl Lidbom (S) säger 1974”Lagar skall inte betraktas med underdånig respekt. De är arbetsredskap som vi använder för att uppnå politiska mål”. Följd är att kollektivism fått sanktion på bekostnad av den enskildes rättsskydd. 

Historikern Johan Östling tar i sin bok ”Nazismens sensmoral” (Atlantis 2008) upp svensk rättspositivism ”Arvet efter Hägerström har sedan 1980-talet inte bara uppmärksammats som ett särdrag, den har framhävts som en strukturell förutsättning för en rad övergrepp mot individen i välfärdsstatens regi vare sig det gällt steriliseringspolitik eller Nürnberglagarnas inverkan på svensk rättstillämpning” (sid 193).

Krigförande länder tog lärdom och går i naturrättslig riktning. Tyske professorn i rätt och rättsfilosofi Gustav Radbruch förskräcktes under Tredje Riket över rättspositivismens tillämpande. Efter kriget skapade han ”Radbruch formel” innebärande att om lag är moraliskt outhärdlig, kan domare avvika från lagens bokstav vilket tillämpas. 

Tyske filosofen Jürgen Habermas var i sin ungdom kritisk till kyrkan. Döm om omvärldens förvåning när han på ålderns höst förkunnade att kristna värderingar är omistliga. Han menade att det är åtskillnad mellan offentlig politisk debatt å ena sidan och lagstiftning med utövande av statlig makt å andra sidan. Kristna inlägg bör förekomma i det förra. Kristna värderingar, moral, är omistliga i demokrati och lagstiftning. Svenska kyrkan tiger om moral. Lagen gillar icke allt det hon inte straffar ty allt kan inte uppräknas; då är moral livlinan.


Ebba Busch har ej kväljt dom men väl ifrågasatt lag. Att följa lag är utom diskussion men däremot kan och bör hon som framstående politiker initiera och föra debatt om lagstiftning. Denna distinktion torde mången inte vara klar över.
Lag hör staten till. Debatt om lagstiftning med moral hör samhället till.