Replik på ”Naturskyddsföreningen går vilse i skogen" publicerad den 25 september och “Avverkning i Janstorpsskogen är inte vandalisering” publicerad 29 oktober.

Förr när Nyköping ännu kunde kalla sig stad så styrde politiker som var så förståndiga att de insåg att det bland dem saknades tillräcklig insikt i ärenden som berörde naturmiljön. Därför togs ett beslut om att varje parti skulle knyta en naturvårdskunnig person till sig för att bilda ett naturvårdsråd som kunde rådfrågas vid behandling av naturärenden.

Då visade det sig att Nyköpings bästa naturkännare alla satt i Naturskyddsföreningens styrelse, så följden blev att dessa styrelsefunktionärer fick var sitt parti att representera. Behovet av informationsutbyte är lika stort i dag. 

Naturskyddsföreningen utgör den ideella organisation som samlar de flesta av de mest intresserade och kunnigaste personerna vi har i vårt land beträffande natur och miljövård. 

Jag vet inte vem hen är som i SN 25/9 och 29/10 under signaturen Lars Blomqvist så förolämpande beskriver den fullständiga okunskap om naturvård och skogsbruk som både Naturskyddsföreningen och jag besitter. 

Jag är övertygad om att kunskap byggd på erfarenhet går att lita på. 

För min egen del har jag haft förmånen att få vara verksam med hänsynsfullt, naturvårdsinriktat skogsbruk så länge att jag med egna ögon kunnat se skogsträd utvecklas från embryon till små julgranar till att i dag vara träd med så grova stammar att om man vill omfamna dem räcker armarna inte till. 

Ett tips till Lars Blomqvist: Följ med på någon av Naturskyddsföreningens skogsexkursioner så kan du få lära dem det de inte begriper.

Läs Hans Lidmans bok ”I Tintomaras spår” så slipper du gå vilse i Kolmårdsskogen.