Den 9 augusti I år publicerade IPCC sin senaste rapport. Den fastslår att människan har påverkat klimatet, den slår fast att vi riskerar att passera 1,5-gradersmålet inom 10–20 år, och den slår även fast att vi kommer uppleva stora klimatförändringar. Är Sverige förberett?
Det talas ofta om hur viktigt det är att hålla temperaturökningen under två grader. Men vilken grad är det som gäller egentligen? Är det 1,5 grad C eller 2,0 grader C – och till vilket år ska vi mäta? Vid klimattoppmötet i Paris 2015 kom världens länder överens om att hålla temperaturökningen väl under två grader, med sikte på att begränsa den till 1,5 grader.
Det är mycket siffror, sannolikhetslära, modeller och år att hålla i huvudet samtidigt.
Jag tycker vi borde komma bort från som gäller och vilka år, och med vilken tillförlitlighet. Det är viktigt, men vi måste också fokusera på vad det här kommer att göra med vår vardag. Hur kommer den se ut framöver?
I en värld med 1,5 grader högre medeltemperatur än i dag beräknas havsytan stiga med 40 centimeter till år 2100, enligt Naturskyddsföreningen. Vid två graders uppvärmning stiger samma siffra till 46 centimeter. Vi vet i dag att klimatförändringarna påverkar grundvattnet, vi vet också att det kommer leda till oftare och mer allvarliga extremväder – vad kommer det att leda till?
När villaägarna står inför faktum att grundvattnet förändras, då behöver vi redan ha svar på de frågor som kommer att ställas. Alla lastbilschaufförer som kommer höra på radion att en bro har rasat på grund av erosion, hur får vi fram våra varor? När konsumenterna börjar se höjda priser i affären med anledning av förändrad kemikaliesammansättning i grundvattnet och förändrad jordmån hos bönderna...
Dessa är de frågor vi måste ta oss an i Sverige, på ett mycket bredare sätt än vad vi gjort tidigare.
Hur ser beredskapen ut för våra olika delar av samhället? Är branscherna, departementen och myndigheterna redo för den oundvikliga förändring vi står inför? Detta måste politiken finna svar på redan i dag, så att samhället är förberett.
Med detta i åtanke och det stora jobb som ligger framför oss så finns det ändå ljusglimtar.
Sverige kommer se nya branscher växa fram. På bara två decennier har svenskt vin gått från testodlingar i hobbyvingårdar till kommersiella vingårdar med internationella utmärkelser för sina viner, enligt Föreningen Svenskt Vin. De har ett medlemsantal på 43 kommersiella vingårdar och 126 hobbyvingårdar, detta kommer att öka.
För att bemöta förändringar på bästa sätt måste vi bli praktiska och handlingskraftiga, frågan vi måste ställa oss är – hur förbereder vi oss bäst?
Ulrica Schenström är vd för den gröna, liberala tankesmedjan Fores. Hon medverkar i SN som fristående krönikör.