Därför ska du bry dig om Gustav Vasa

Gustav Vasa var inte bara en tyrann.

Stockholm 18 september 2021 05:21
Detta är en ledarkrönika. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Om sol och måne står rätt hävs pandemirestriktionerna den 29 september och det är hög tid att turista i länet. Första destinationen bör vara Strängnäs som är ett tusenårigt säte för Svenska kyrkan. Den 6 juni 2023 är det femhundra år sedan Gustav Eriksson (c. 1496–1560) av Vasaätten valdes till Sveriges kung där strax utanför Roggeborgen. Ett jubileum som är värt att uppmärksamma, då det inte bara inledde en period av självständighet som vi fortfarande lever med utan även för att vi fortfarande lever i ”Göstas skugga”. 

Stormannasonen från Uppland, som grep makten efter att alla rivaler blivit ett huvud kortare efter den danske kungen Kristian II:s kröning i Stockholm tre år tidigare, var på många sett ett barn av sin tid: Svekfull, blodtörstig och hämndlysten. Om han hade verkat idag hade han – förhoppningsvis – flugits raka vägen till Krigsförbrytartribunalen i Haag med en fällande dom. När kyrkan inlemmades med staten inleddes dessutom en hundraårig kulturell ökenperiod och hans insatser för den svenska kulturen kan mycket väl liknas vid Pol Pots insatser för Kambodjas. Men som vanligt är inte detta hela sanningen. 

 

Gustav Vasa var inte bara en tyrann. Tack vare det faktum att han lät Olaus Petri, som ett tag var verksam i Strängnäs, översätta Bibeln grundlades språket som denna text är skriven på. Efter att ha utkämpat Dackefejden mot Smålandsbönderna insåg han också att det helt enkelt inte gick att vara enväldig monark. Beslut behövde förankras och om stora grupper i samhället var oense måste kungamakten våga ändra sig. Lite tillspetsat grundlades det svenska samförståndet med Gustav Vasa och efter honom har vi aldrig haft en riktigt enväldig monark eller enväldigt centralstyre. Kort och gott har besluten alltid behövts förankras och modifieras när risken för uppror eller revolter varit alltför överhängande. 

Detta är några av anledningarna till att vi rejält bör uppmärksamma 2023 som ett svenskt jubileumsår. För sörmlänningar finns det också ett stort antal Vasaminnen som man kan besöka för att uppdatera historiekunskaperna. Förutom Strängnäs har vi Gripsholms slott som ett tag var centrum för makten i Sverige och Nyköpingshus som modifierades till en modern försvarsborg för att sedan bli ett renässansslott under den yngste Vasasonen Karl. Vi har även Räfsnäs kungsgård utanför Mariefred som är skamligt bortglömd bland våra nationella minnen. Kanske var det just här Gösta befann sig när han fick höra nyheten om Stockholms blodbad. I alla fall om man ska tro hans egen propaganda. 

 

Vår förste Vasakung bjuder inte bara på ett drama som hämtat från Netflix utan han påverkade även vår egen tid. På många sätt är vi alla ”Göstas barn” oavsett om man är född i Vrena eller som undertecknad i Calcutta. 

Så ut och res sörmlänningar! Vi kanske ses vid någon av hållplatserna.

David Lindén är historiker från Nyköping. Han skriver som fristående krönikör i SN.


Ämnen du kan följa