Gisslandramat var ej första larmet inom Kriminalvården

Onsdagens gisslandrama på Hällbyanstalten i Eskilstuna slutade lyckligtvis väl, men larmen om säkerhetsbrister har tjutit under lång tid inom Kriminalvården.

Sörmland 22 juli 2021 21:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Det är åtminstone vad fackorganisationen Seko Kriminalvård hävdat om utmaningarna på landets anstalter. Facket har under lång tid larmat om att de överfulla anstalterna inneburit en ökad risk för hot, hat och våld mot personalen. En stor del av landets anstalter har en beläggning på över 100 procent, vilket enligt facket leder till risker för personalen (SVT, 22/7). Semestertiderna leder också till viss osäkerhet, då sommarvikarierna inte alltid har rätt utbildning. Facket rapporterar att var tredje kriminalvårdare numera är outbildad och visstidsanställd. 

 

Utmaningarna för Kriminalvården är omfattande. Orsakerna till varför gisslandramat på Hällbyanstalten skedde är upp till polisutredningen att avgöra. Det som däremot bör lyftas mer är det faktum att personal- och säkerhetssituationen på Sveriges anstalter är djupt allvarlig och har varit det under en längre tid. 

 

Det viktigaste säkerhetsarbetet handlar inte om någon föreskrift i en pärm, utan om att hela organisationen kontinuerligt kan trygga personal- och kompetensförsörjningen. En stressad verksamhet ökar risken för misstag och olyckor. När säkerhetsarbetet blir lidande inom Kriminalvården kan det onekligen leda till livshotande konsekvenser.

 

Regeringen bör inte se Hällby som en enskild incident. Se gisslandramat som ännu ett varningslarm om den allvarliga situationen inom Kriminalvården. Denna gången kom ingen till skada, men om inte mer förebyggande arbete vidtas ökar tyvärr risken för att så inte blir fallet nästa gång.

Profilbild Linnea HylénLinnea Hylén
Ämnen du kan följa