Hårt jobb och uppoffring måste vara värt det

Är det verkligen värt att jobba hårt i ett samhälle där vi ändå får det bättre och skatten är hög? Den ekonomiska utvecklingen får konsekvenser för ungas preferenser.

Sverige 22 oktober 2020 05:32
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

En vanlig jämställdhetsdiskussion är den om hur många kvinnor som finns representerade i näringslivets toppskikt. Stiftelsen Allbright publicerade för några veckor sedan sin årliga rapport om antalet kvinnor i börsbolagens ledningar. Den ställer sig dock inte frågan, som den numera insomnade podden Della Q vågade göra: Varför ska kvinnor ens vilja vara chefer – med tanke på arbetsbördan? Frågan blir alltmer aktuell, inte bara vad gäller kvinnors roll på arbetsmarknaden, utan för hela den yngre generationen.

För låt oss vara ärliga med vad en ”högpresterande roll” innebär. Det är mycket hårt arbete, mycket ansvar, långa timmar. Man offrar tid i hemmet, sin fritid och sitt umgänge med familj och vänner. Frågan är då: Varför skulle det vara värt det? Svaret har traditionellt sett varit pengar och makt. Men då gäller det att den bilden är sann, och relevant.  

 

I Sverige har vi fortfarande en av världens högsta marginalskatter på arbete. Efter en viss lönenivå får man behålla väldigt lite av en eventuell ökning. Samtidigt har globaliseringen lett till ökat välstånd. 

 

De senaste 20–30 åren har den disponibla inkomsten i Sverige ökat kraftigt. Vi har fått det bättre och har råd med mer. En medelklassvensk kan i dag ha tvättmaskin, diskmaskin, internet och tv, även med en genomsnittlig lön. Konjunkturen har varit hög under många år, även om corona just nu innebär en osäkerhet. Räntorna är fortsatt låga så det är enkelt att låna pengar för större inköp. I det landskapet ställer sig fler frågan om det är värt att jobba mer, när jag ändå kan ha det så här bra? 

Detta berör hela den unga generationen. En gång i tiden var de svenska industribolagen de mest attraktiva arbetsgivarna och bank- och finansvärlden var det häftigaste man kunde göra som ung talang. I dag är det de digitala teknikbolagen som tar den platsen. Google och Spotify har i flera år varit unga svenskars drömarbetsgivare. De lockar med flexibelt arbete, coola kontor och gratis måltider. I attitydundersökningar anges ”trevliga kollegor” och ”bra balans mellan jobb och fritid” som viktiga faktorer när unga väljer jobb. Frågan om hög lön kommer långt ner, trots att den så sent som 2002 var i topp. 

 

Ytterst handlar det om personliga preferenser. Det finns alltid de som vill jobba mer än andra. Men trenden i stort är ändå tydlig – och den kan få effekter för samhället på lång sikt. Sveriges konkurrenskraft riskerar att påverkas negativt av färre arbetstimmar. Vårt pensionssystem börjar redan ta stryk av att vi jobbar mindre och lever längre. 

Om politikerna anser att detta är ett problem, då är det dags att fundera över vad som kan göras för att skifta drivkrafterna. Exempelvis att förändra beskattning från lön till kapital. Vi borde ta oss en funderare på vad det innebär på ett samhällsmoraliskt plan att vi blir mindre benägna att jobba hårt och göra uppoffringar. Det finns inga garantier för att de goda tiderna fortsätter för evigt. Det, i sin tur, riskerar att bli till ett hårt uppvaknande för dem som inte får lära sig värdet av arbetsmoral och uppoffring.

Hanna Marie Björklund

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Innebandy

FBC Nyköping får vänta ännu längre på återstarten

Politik

Märta Stenevi föreslås som språkrör för MP

Brott & Straff

Man fick livshotande skador efter skjutning

Sverige

Inga besöksförbud på äldreboenden utfärdade

Brott & Straff

Tystlåtna offer i stort gängmål

Visa fler