Det går att sänka skatter och få ner inflationen

Att skjuta angelägna reformer på framtiden duger inte när fler än 700 000 människor lever i utanförskap och när hela näringslivet lider av svår kompetensbrist, skriver företrädare från Almega.

Att skjuta angelägna reformer på framtiden duger inte när fler än 700 000 människor lever i utanförskap och när hela näringslivet lider av svår kompetensbrist, skriver företrädare från Almega.

Foto: Ali Lorestani/TT

Debatt2023-07-24 05:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige är i ett sällsynt tufft ekonomiskt läge med hög inflation och lågkonjunktur samtidigt. Det svåra omvärldsläget visar sig också i regeringens förda politik. Viktiga reformer för ökad tillväxt och lägre arbetslöshet har än så länge uteblivit, trots regeringens vallöften. 

Sverige har bland Europas högsta arbetskostnader. Detta beror inte på att vi betalar Europas högsta löner utan detta beror på våra höga arbetsgivaravgifter. Sverige sticker ut internationellt och det är idag 50 procent dyrare att anställa någon i Sverige jämfört med övriga Europa och nästan 20 procent dyrare jämfört med Nederländerna, Tyskland och Finland. 

Uppskattningsvis skulle en sänkning av den allmänna löneavgiften med tre procentenheter kunna skapa fler än 100 000 nya jobb. Svenska företagare skulle kunna anställa fler, och det skulle bli enklare att både locka hit och behålla fler talanger i Sverige så vi får bukt på både kompetensbristen, arbetslösheten och utanförskapet.

Det är fullt möjligt att genomföra en sådan reform och samtidigt bekämpa inflationen. Konjunkturinstitutet visade nyligen i en analys att en sänkning av arbetsgivaravgifterna till och med skulle kunna bidra till att dämpa inflationen.

En vanlig invändning är att sänkta arbetsgivaravgifter är ”dyrt” jämfört med andra skattelättnader. Våra beräkningar visar dock att en sådan reform skulle vara självfinansierade till 80 procent – ett litet pris att betala om man ser till de goda effekterna på jobbskapande och tillväxt som reformen ger både omedelbart och på sikt.

Att skjuta angelägna reformer på framtiden duger inte när fler än 700 000 människor lever i utanförskap och när hela näringslivet lider av svår kompetensbrist. Regeringen betonade i vårbudgeten behovet av strukturreformer och återupprättandet av arbetslinjen, men detta vill man göra på längre sikt när det ekonomiska läget tillåter. Vi har full förståelse att det viktigaste just nu är att bekämpa inflationen. Men det får inte bli en ursäkt för att undvika att genomföra nödvändiga strukturreformer, Sverige kan inte vänta.

Det måste inte bara löna sig mer att arbeta, utan det måste också löna sig att anställa. En sänkning av arbetsgivaravgifterna vore önskvärt för att skapa fler jobb och för att stärka Sveriges förmåga att attrahera och anställa internationell spetskompetens. Det är fullt möjligt att bromsa inflationen och samtidigt införa skattelättnader. Det enda som krävs är politiska vilja.