Att dra luftledningar är 1900-talsteknik

Det borde finnas mycket att vinna på att dra kraftledningen från Hedenlunda till Oxelösund i marken längs med befintliga vägar. Elektriska vägar är en väsentlig byggsten i det elektrifierade samhället, skriver Ulf Hagström.

Det borde finnas mycket att vinna på att dra kraftledningen från Hedenlunda till Oxelösund i marken längs med befintliga vägar. Elektriska vägar är en väsentlig byggsten i det elektrifierade samhället, skriver Ulf Hagström.

Foto: Jessica Gow/TT

Debatt2020-11-16 05:04
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vattenfall satsar dagligen miljonbelopp i reklam om det framtida elektrifierade samhället: ”Inom en generation ska det gå att leva 100 procent fossilfritt” och så vidare. Men var ska elen genereras? 

Knappast handlar det om en utbyggnad av våra älvar eller kärnkraftsel. Nej, det handlar i den första fasen om en investering på 22 miljarder i sol, vind och ”andra” förnybara energikällor (biobränsle?). Det låter lovande, men var kommer etableringen av till exempel nya vindkraftparker att ske? 

Det är inte långsökt att tro att det handlar om norra Sverige – i ett glest befolkat Lappland eller norra Bottenviken? Självklart ligger NIMBY (Not In My BackYard)-fenomenet bakom detta, det vill säga att etableringen sker där det är enklast, billigast och möter minst motstånd. Etablering av vindkraftparker är fortfarande en het potatis, trots att en majoritet av befolkningen är för vindkraftsel och inte tvärtom. Men ingen vill bo granne med ett vindkraftverk eller ens se det (NIMBY).

Det handlar med andra ord om nya ledningar från norr – ett delikat problem att lösa för Svenska Kraftnät med flera. 

Den kontroversiella kraftledningen från Hedenlunda till SSAB i Oxelösund är ett första fall. Jag vill nog påstå att i princip samtliga i ONYX-regionen önskar ett starkt SSAB med en produktion av fossilfritt stål (Hybrit-tekniken) som bas, men även här kommer NIMBY-fenomenet in. Ett vindkraftverk kan man bevisligen inte gräva ner – men det går ju hur bra som helst med en kabel! 

Varför inte tänka ett steg till?

Elektriska vägar är en väsentlig byggsten i det elektrifierade samhället, vare sig det handlar om konduktiva eller induktiva system. Men ofta vinner trådlösa system (induktiv laddning) i längden. Nyligen har också en ny standard för trådlös kraftöverföring (SAE International – J2954) godkänts. Här går teknikutvecklingen i rasande takt. 

Varför inte gräva ner SSAB-kabeln längs en (befintlig?) väg och slå två flugor i en smäll? En partiell inkapsling av den nedgrävda kraftkabeln för att samtidigt kunna utnyttja en delström till den elektriska vägen? Det kan inte vara ”rocket science” att komma på en sådan lösning, kanske finns det redan en?

Om den elektriska vägen skulle gå parallellt med nuvarande väg 52/221 till Hedenlunda och kanske vidare till Flen skulle innersta Sörmland kunna knytas ihop med Skavsta och ONYX-regionen på ett elegant sätt med en framtida fossilfri lösning. Dessutom cirka två mil (25%) kortare än föreslagen kabeldragning! 

Vattenfall borde agera som man ger sken av i reklamen, aktivt verka för det framtida elektrifierade samhället och vara lite mer vidsynta än att utnyttja billigast möjliga 1900-talsteknik!