Debatt: Att låta barn odla i skolan ger goda effekter

Barn som får möjlighet att odla mår bättre, kommer närmare naturen och känner glädje och stolthet. En rad studier, bland annat av forskaren Anna María Pálsdóttir vid Sveriges lantbruksuniversitet, visar att odling ökar psykiskt välbefinnande och minskar stress. Att sköta om levande växter bidrar också till att barn stärker sin ansvarskänsla och får förståelse för var maten vi äter kommer ifrån.

Fyra av fem föräldrar i Sverige, 83 procent, vill också att alla barn ska ges möjlighet att prova på odling i skolan. Det visar en Sifoundersökning vi på odlings- och trädgårdsföretaget Nelson Garden gjorde i våras. Idén är alltså väldigt populär. Men när vi kartlägger kommunerna är bilden en annan.
Ingen kommun bland det hundratal som besvarat vår enkät har en plan för att barn ska få odla i skolan. Bara tre kommuner – Hofors, Hultsfred och Sigtuna – svarar att de har öronmärkt medel för odling i skolorna. Barnen går alltså miste om alla de positiva effekter som odlingen hade kunnat ge.

Många skolbarn i Södermanland har redan i dag enstaka erfarenheter av odling i skolan, kanske inom ramen för skolämnen där skötseln av levande växter använts som pedagogiskt verktyg. När vi är ute i skolor möter vi också glädjande projekt kring frön, plantor och kretslopp. Men odlingen sker nästan alltid på initiativ av enskilda eldsjälar som ser barnens behov av att komma närmare natur och miljö.
Sådana initiativtagare gör ett fantastiskt jobb, men det som behövs är riktiga satsningar från kommunerna. Barns möjligheter att få utvecklas genom odling ska inte vara beroende av vilken lärare de råkar få. Lärare ska inte heller själva behöva ta orimligt ansvar, skaka fram pengar till odlingsprojekt och planera dem bredvid annan verksamhet.

Här är våra viktigaste förslag:
1. Kommunerna i Södermanland bör ta fram tydliga planer för att säkerställa att alla elever i kommunens skolor kontinuerligt får prova på att odla. Odlingen bör integreras i undervisningen för att bli en del av lärandet.
2. Anslå tydligt öronmärkta medel till verksamheten. På så vis slipper skolor ställa prioriteringar mot varandra.
3. Lyft fram skolor och lärare som framgångsrikt använt odling som pedagogiskt verktyg. Deras metoder och erfarenheter kan användas av andra och göra det enklare att få till odling i fler skolor i kommunen.
Friskolor, där styrelsen är huvudman i stället för kommunen, bör förstås agera enligt samma principer.

Läroplanen ger skolorna ett tydligt uppdrag att ge eleverna en relation till natur och miljö. De allra flesta skolor har också ytor som fungerar för odling – en del av skolgården, en innegård eller en fönsterbräda med bra ljusinsläpp.
Att låta barn odla i skolan är en väg till ett friskare samhälle. Kommuner i Södermanland som ger sina skolbarn den möjligheten har mycket att vinna.